SKOLAN, VÅRDEN, FRITID - TRE OMRÅDEN VI VILL SATSA PÅ FÖR UNGA HBTQ-PERSONER

Nazanin Asaid och Lisa Palm, sammankallande för Unga Feminister 

Nazanin Asaid och Lisa Palm, sammankallande för Unga Feminister 

Idag den 17 maj är det IDAHOT, ”International day against homophobia and transphobia” som uppmärksammas varje år med syftet att synliggöra våld, trakasserier, diskriminering och hatbrott mot hbtq-personer. Psykisk ohälsa bland unga hbtq-personer talar sitt tydliga språk. I rapporten Hon, Hen, Han från MUCF visar siffror på de stora skillnaderna för psykiska ohälsan beroende på din sexualitet, identitet och kön. Dessa alarmerande siffror kräver strukturella, omfattande och omedelbara förändringar inom flera områden. Unga Feminister menar att vi behöver ge unga hbtq-personer större utrymme i budgeten och öronmärkta pengar. Arbetet för en förbättra psykisk hälsa sker på flera plan.

Vi står inför ett problem där politikers kompetens och vilja avgör vilka satsningar som görs, följden blir då att unga hbtq-personers liv och hälsa står på spel. Det räcker inte att nämna hbtq i ens politiska program eller gå i Prideparaden en gång om året. Det räcker inte att prata om öppenhet, instifta pris för mångfald eller tala om ”tolerans” gentemot hbtq-personer - vi behöver istället förstå varför människor diskrimineras och arbeta mot detta. För att komma åt stora strukturella problem som ligger till grund för psykiska ohälsan krävs konkret handling och ett strategiskt arbete med riktade insatser i budget och anslag där unga hbtq-personer är i fokus. Bokstavsfamiljen ”hbtq” behöver ofta skiljas på beroende på bokstav och vilken typ av arbete som behövs. Arbetet mot diskriminering behöver ha större utrymme i budgeten likväl nationellt som i kommuner och landsting, 

Unga Feminister ser det som grundläggande för ett välfungerande samhälle att det är jämlikt och fritt från diskriminering. För att uppnå detta samhälle måste vi sätta antidiskriminering i fokus för det politiska arbetet. Unga Feminister vill därför satsa på tre viktiga områden för att säkra och förbättra unga hbtq-personers liv och hälsa:

-       Ungas rätt till en meningsfull fritid behöver prioriteras. För det behövs fler mötesplatser för hbtq-ungdomar och fortbildning i normkritik och antidiskrimineringsarbete för fritidspersonal, idrotts- och ungdomsledare. Sportklubbarna behöver utveckla sitt arbete inom antidiskriminering och finansieringen för ungas fritid ska säkerställas.

-       Vi behöver en normkritisk skola och tillgänglig elevhälsa. För att utveckla det förebyggande arbetet kring kränkningar i skolan behövs den normkritiska pedagogiken. Likabehandlingsplaner och antidiskrimineringsplaner behöver tydligare uppföljningsarbete. Vi vill satsa på att varje skola ska ha en anställd som ska arbeta med diskrimineringsfrågor.

-       Vården och psykiatrin behöver förstärkas med hbtq-kompetens och göra den tillgänglig för fler. Transvården behöver en radikal förbättring – bland annat behöver utredningstiderna kortas och vården som ges ska vara likvärdig över landet. Det behövs fler platser och mer personal inom psykiatrin för att kunna hantera den psykiska ohälsan bland unga för att komma ifrån de långa väntetiderna. 

Nazanin Asaid
Sammankallande för Unga Feminister

Lisa Palm
Sammankallande för Unga Feminister

 

 

 

Vi backar dig Alexandra

”Kvinnor i offentligheten utsätts för hat och hot. Just nu är det journalisten och författaren Alexandra Pascalidou som efter 20 år i offentligheten inte orkar mer på grund av den rasism och sexism hon ständigt utsätts för. Att Sverige riskerar att förlora denna viktiga röst är ett hot mot demokratin.” skriver den feministiska tidningen Bang nu i veckan på sociala medier.

Alexandra Pascalidou orkar inte mer, hon med många andra fittbärare får hat och hot VARJE dag och detta för att VI kräver att grundläggande mänskliga rättigheter ska gälla alla och vi tar kamp i det.

Maskulinitet, manlighet aka patriarkatet och vithetsnormen fixar inte det här. Cis-män, vita och nationalister blir förolämpade pga oss för att vi tar ton, för att vi kräver förändring och utveckling.  Dom blir så arga av vår frihetskamp så dom måste hata, hota och det går till och med så långt så vissa av oss blir mördade. Det är inte bara ett nationellt problem utan globalt, detta finns överallt. Mina rasifierade kollegor och vänner får ta dubbelbestraffning för att dom inte är vita. Könsrasismen är ett faktum, den är uråldrig och den etniska rasismen går hand i hand med den. Att vara en kritisk röst i allt detta gör så att en får utstå mycket skit.

Alexandra Pascalidou, minns när jag var yngre och såg dig på tv. Du var skarp och debatterade häftigt. Under åren blev jag mer och mer av en samhällsengagerad människa och fann politiken.( Dock inte partitillhörigheten, fast det kom att ändras snabbt när F! bildades )

Jag, vi, alla backar dig. Vi kommer orka. Tillsammans. Du är viktig <3

‪#‎vibackaralexandra

 

// Nathalie, bloggredaktör Unga Feminister

syntolkning: Bild på Alexandra Pascalidou med texten ‪#‎vibackaralexandra

 

6 IRRITERANDE SAKER SOM BARA VITA ANTIRASISTER GÖR

Daiys Kintu har skrivit en grym text som ursprungligen är publicerad i nöjesguiden men som vi också vill tipsa om här på bloggen!

Daisy Kintu har tröttnat på en irriterande falang av den vita antirasismen.

Daisy Kintu har tröttnat på en irriterande falang av den vita antirasismen.

Både manliga feminister och vita antirasister kommer undan med mycket.

Främst i och med att bägge ses som grupper som kämpar emot något som egentligen gynnar dem, det vill säga patriarkatet och den strukturella rasismen. I feministiska sammanhang har det börjat pratas om de fel som manliga feminister gör, både när de egentligen menar väl och när de inte är eftertänksamma. Något det pratats desto mindre om är de fel som vita antirasister gör. Därför ska jag nu – varsågod! – hjälpa er att bli bättre antirasister. Se det som en grundkurs i att inte vara irriterande som vit antirasist, helt enkelt.

1. Säger: "Jag ser inte färg!"
Förutsatt att du inte är färgblind på riktigt så ser du färg. Om du inte gör det, ser du inte heller det förtryck som folk med en annan färg än din egen upplever. Hur förklarar du annars diskriminering mot folk med mörkare hudton än din egen, om du inte ser skillnaden? Mind-blowing, eller hur?

2. Drar från ingenstans igång en diskussion om SD (eller annat som involverar rasism eller svarta människor)
Av någon anledning tror många att ens favoritsamtalsämne är rasism, bara för att man inte är vit. Alla som rasifieras har inte en åsikt om SD:s politik, och alla som rasifieras är definitivt inte på humör for att diskutera rasister hela dagarna. Har tanken någonsin slagit dig att det är tröttsamt att hela tiden få höra om rasister? Jag vet redan att rasister existerar, jag behöver inte konstanta påminnelser från folk som vill visa sig duktiga. Prata med dina vita vänner om sådant här istället. 13 procent av Sveriges befolkning röstade trots allt på ett rasistiskt parti – någon av dem finns säkert i din närhet.

3. Använder n-ordet för att berätta hur fel det är att använda n-ordet
Det här är så enkelt som det kan bli. Om du pratar om att folk ska sluta använda ett ord för att det kränker andra, varför använder du som ickesvart det ordet själv? Det spelar ingen roll om du inte använder det på samma sätt som rasister, ordet blir inte mindre jobbigt att höra bara för att du är (vit) antirasist.

4. Säger: "Ditt hår är så coolt!"
Jag förstår att du försöker gå emot den vita strömmen och istället säga att afrohår också duger, men det gör du bäst genom att låta mitt hår vara ifred. Vill du, mot förmodan, ge mig komplimanger för mitt hår räcker det med att säga att det är fint eller snyggt. Exotifieringen här ligger i ordvalet, för inte skulle du väl säga till din vita kompis med rakt hår att hens hår är coolt, spännande eller häftigt?

5. Använder en som alibi
Vi är alla överens om att inbillningen att man inte kan vara rasist för att man ‘’har en vän från Afrika’’ är bland det löljigaste mänskligheten har hittat på. Något som däremot är snarlikt, och vanligt dessa dagar, är att kvotera in en rasifierad person bara för att visa hur duktig man är. Jag har sett modevisningarna med en plats reserverad för en svart tjej, paneldebatterna, tidningsredaktionerna, till och med vänskapskretsarna. Även om få använder "vännen från Afrika" idag finns tänket kvar. Ett tips: försök att se andra än vita som lämpliga kandidater.

6. Skämtar om, och skrattar åt, saker som rasister gör
Låt mig förklara innan du drar till med ett "Men vadå, får man inte skämta om...?". Det är i sak inget fel med att skämta om rasister, men många av oss känner obehag inför att rasister pratar om att minska invandringen med 90 procent, medan du skrattar åt att samma rasist har räknat fel på 400 miljarder. Det är så lätt att som ickedrabbad distansera sig från rasister, men faktum är att rasister inte är ett skämt, de är ett allvarligt och reellt hot för många av oss. Ha det i åtanke.

//Daiys Kintu 

Replik på debattartikel i Expressen!

I en artikel som publicerades i Expressen Debatt (13-02-15) tar Bodil Sidén upp viktiga jämställdhetsproblem vi står inför. Som hon själv skriver:

”Kvinnor tar ut 75 procent av föräldraförsäkringen, 75 procent av vabbningen och ägnar 42 minuter mer per dag åt det obetalda hemarbetet än vad män gör. Tillsammans med vardagssexismen och destruktiva normer är utmaningarna stora.” Det är bra att Moderata ungdomsförbundet vill lyfta de här problemen, men det krävs också åtgärder och svar på hur vi ska kunna bryta de underliggande normerna som skapar och upprätthåller idén om kvinnan som ansvarig för barnen och hemmet. En arbetstidsförkortning är en feministisk åtgärd då sex timmars arbetsdag leder till en jämnare fördelning av det obetalda arbetet, mindre stress och färre sjukskrivningar. Där Moderaterna säger nej till en (i debatt kallad) tredje pappamånad vill Fi införa en helt individualiserad föräldraförsäkring.

Bodil Sidén tar upp frågor som diskuterades på Feminstiskt Initiativs kongress, såsom bredband på landsbygden, köttfria måndagar och djurskydd, och anklagar sedan Fi för att inte ta itu med dagens jämställdhetsutmaningar. Bodil Sidén väljer medvetet att inte ta upp de motioner och propositioner som bland annat handlar om den politik vi ska fortsätta föra inom EU, om företagande, utbildning, urfolks rättigheter och miljö. Att ta ställning i till exempel djurskyddsfrågor betyder inte att Fi struntar i jämställdhetspolitiken utan bara att politiken blir mer heltäckande än tidigare. Feminismen genomsyrar hela vår politik vilket även avgör hur vi ställer oss i frågor som köttfria måndagar. I en undersökning gjord av Livsmedelsverket visar det sig att köttkonsumtionen bland män är nästintill dubbelt så stor som kvinnors. Köttkonsumtion leder till större utsläpp och en sämre miljö som drabbar alla människor och på så sätt går det att göra en feministisk analys även på frågor som direkt inte kopplas till jämställdhet. Det här är skillnaden mellan den feminism som Feministiskt initiativ diskuterar och den feminism Bodil Sidén vill diskutera - vi ser helt enkelt inte kampen för antidiskriminering och jämlikhet som en särfråga. En intersektionell feministisk analys behövs såväl i detaljerna som i de stora visionerna.  

Feministiskt initiativs rikskonferens inleddes av talespersonerna Sissela Nordling Blanco, Stina Svensson och Gudrun Schyman. Tre kvinnor från tre olika generationer med 20 års åldersskillnad mellan sig. Kanske symboliskt, men det talar för motsatsen till vad Bodil Sidén hävdar: att Feministiskt initiativ skulle stå och enbart stampa i frågor aktuella på 70-talet. 

Hon efterfrågar en feminism som tar sig utanför Södermalms gränser och det är just det som Feministiskt initiativ erbjuder. Både innan och efter valet har Fi sett till att ämnen som sexism, normkritik och psykisk ohälsa diskuteras på riktigt! I 13 kommuner från Kiruna i norr till Malmö i söder har Fi sett till att dessa frågor kommer upp på dagordningen.

Den moderata politiken utgår ifrån en skärpt arbetslinje och talar fortfarande om integration och människor som lönsamma och kostsamma. En uråldrig politik med fokus på ekonomisk tillväxt utan mänsklig värdighet. Vår generations feminister kämpar för en tillgänglig skola för alla, med normkritisk obligatorisk sexualundervisning och mer resurser till elevhälsa. Vår generations feminister kämpar för en samtyckeslag. Vår generations feminister kämpar för rätten till vård och stöd för asylsökande och papperslösa. Vår generations feminister kämpar för en intersektionell feministisk politik som ser hur fler maktordningar samverkar och diskriminerar. Fi vill se en feminism som sträcker sig utanför Östermalms gränser!

Feministiskt initiativ finns för att lyfta och driva den feministiska politiken framåt. Vi välkomnar därför Bodil Sidéns feministiska initiativ i Moderata ungdomsförbundet!

 

Julia Zsiga,

Sammankallande Unga Feminister Göteborg

Nazanin Asaid,

Sammankallande Unga Feminister

 

Kampen om toaletterna

Hur många gånger ska en behöva försvara sig själv mot cis-varelser? Hur många gånger har inte någon petat mig på armen på när jag går in på en toalett på ett offentligt ställe och sagt ”hörru, det där är herrarnas toalett, du får stå i tjejkön till damernas” hur många gånger har jag inte stått och tagit kampen mot cis-människor som går emot och förolämpar, kränker och ska banne sig berätta för mig att jag SKA stå i TJEJKÖN och hej hej tolkningsföreträde.

”Jag är inte tjej eller kille, jag kan gå på vilken toa jag vill” har jag snabbt svarat de flesta gångerna, men då kommer också obehagskänslan i hela kroppen eftersom majoriteten av dessa cis-människor biter till direkt och säger nått om att har jag har kjol så är jag ju tjej eller ”jag ser ju att du är tjej! vad snackar du om?”. Och det är inte alltid jag orkar stå och vara en privatlärare till cis-människorna för att berätta för dom att alla med fitta inte är brudar och alla med kuk inte är snubbar. Men ibland säger jag ingenting och ställer mig vid damernas toalett, för jag orkar inte, jag o r k a r inte bli mer ledsen. Det finns människor som är binära och sen finns det oss som är icke-binära. Sluta utgå från att alla är binära, ändra språkbruket, inkludera och för fasike, ändra toaletterna så att alla kan få gå på toa utan att bli diskriminerad för den du är.

(((pik))) Till alla restauranger och andra offentliga ställen med toaletter, ni har en makt att kunna inkludera, så gör det. Det kan räcka med att ni har en toalett där det står: Toalett.

Eller två toaletter där det står: Toaletter. Eller tre toaletter där det står: Toaletter, eller envist - Dam, Herr och Toalett. Undvik tvåkönsnormen. Undvik binärt endast. Det är så lätt att ändra på detta, att inkludera. Så gör det!

 

Cis- Sitt tilldelade kön.

Trans- Motsatt till Cis. 

Icke-binär- identifierar sig inte som kvinna eller man, eller något annat. Finns olika icke-binära, alla icke-binära är inte transpersoner och alla transpersoner är inte icke-binära. 

Finns binära cis och transpersoner. 

 

 

 

 //Nathalie, bloggredaktör

syntolkning: en bild med en engelsk text på som säger "if youre in a public and you think a stranger`s gender does not match the sign of the door, follow these steps: 1. Dont worry about it, they know better then you" - från Universitetet från Bristol LGTB+society.

syntolkning: en bild med en engelsk text på som säger "if youre in a public and you think a stranger`s gender does not match the sign of the door, follow these steps: 1. Dont worry about it, they know better then you" - från Universitetet från Bristol LGTB+society.

 

 

Kvinnor i vardagen

Det är min kropp och jag gör vad jag vill med den. Du har din kropp och du får göra vad du vill med den. Det är en utav dem sakerna jag tänker på när någon säger feminism. Feminism betyder val. Om en vill raka mig, får en det. Om en inte vill det är det också okej. Samhället borde inte ha någon negativ inverkan på det.

Kvinnor är hälften utav världens befolkning. Ändå så har vi sällan större roller i filmer. I många filmer handlar om starka män medan vinnan är bara en symbol för att man lyckas, en dekoration för mannen. Vi simplifieras ofta som antingen en hora eller en ängel.

Vi alla är människor och vårt kön eller icke kön borde inte avgöra vad vi tycker om eller hur vi ska se ut eller hur vi ska vara.

Sanningen är att vissa män är känsligare än andra, och det är okej.

Vissa människor följer inte alla kroppideal, och det är okej.

Vissa män är rädda för att ha sex för första gången, och det är okej.

Vissa vill inte identifiera sig som man eller kvinna, och det är okej.

Det är dags att man får se olika människor, med olika könsidentiteter, sexuella läggningar och etniciteter i media för det kommer leda till mer kunskap om dessa grupper och förhoppningsvis att fördomarna minskar.

Charlie, skrivbent på bloggen