Varför är jag feminist? - Louise Bornhall

Louise Bornhall en annan av våra grymma medlemmar har skrivit om varför hon är feminist!

Varför är jag feminist?

För att jag hört en kvinnlig bekant säga att om en tjej är lättklädd så får hon skylla sig själv, åtminstone lite, om hon blir våldtagen. För hon vet ju hur killar kan vara. (Vara våldtäktsmän?). Ett sådant tankesätt är inte bara kvinnodiskriminerande då kvinnan ska anpassa sig efter och underdåna sig mannen, utan även starkt mansdiskriminerande då det är att säga att femtio procent av jordens befolkning är kapabla till våldtäkt, bara kvinnan är lättklädd.

För att jag har hört alltför många människor säga ”Det behöver göras skillnad på män och kvinnor, vi är olika av naturen. Män är till exempel mycket starkare och kvinnor är generellt mer mjuka och omtänksamma”. Två felaktigheter i ett och samma uttalande enligt min mening. Att män av biologin är rent fysiskt starkare än kvinnor innebär inte att det ska göras någon som helst skillnad i behandlingen av dem. Olik behandling rättfärdigas inte i och med en fysisk styrka. Att kvinnor skulle vara mer mjuka och omtänksamma än män är inte biologiskt medfött, utan ett resultat av en könsnormativ uppfostran, i ett patriarkalt samhälle. För att citera Simone de Beauvoir, ”Man föds inte till kvinna, man blir det”. Med allt vad det innebär – bakom omtänksamhet och mjukhet lurar en hel uppsjö av egenskaper som betecknas manliga/kvinnliga, som vi utefter biologiskt kön tillskrivs och förväntas upprätthålla.

För att tjejer i min klass uppmanas ta ”kärringracket” när vi spelar brännboll, och att alla per automatik går närmre slagmannen(kvinnan) för att hennes slag inte lär vara lika bra, nå lika långt, som killarnas. Hur någon vrålar ”Backa!” när näste slagman är just en man. Det ironiska i att han missar. Killens miss skiljer sig dock från hennes. Han försöker, ger allt och utstrålar en intensitet, tror på sig själv trots att han även på tredje försöket missar (med kärringracket och allt). Tjejerna visar däremot upp en bristande entusiasm och går direkt på kärringracket, går lugnt och tyst och ställer sig vid den första konen när även det tredje slaget missar. Ett resultat av hur tjejer och killar fostras olika, har olika förväntningar på sig och sedan agerar utefter detta..

För att ett könsneutralt omklädningsrum på en gymnasieskola i Stockholm, huvudstad i världens mest jämställda land, år 2013, på initiativ av elever byggs och befriar ungdomar från ångest. Får ungdomar att känna sig accepterade i ett samhälle som vänder ryggen till. För att det borde bemötas med stående ovationer, men istället väcker en sådan debatt i media och hos vissa bloggare att en skulle kunna tro att eleverna gått ut med att de är nynazister, snarare än att de tar hand om varandra och visar en acceptans. Att detta ens blir en snackis med något negativt i tonen.

För att människor som tar fantastiska initiativ som till exempel att starta Instagramkontot Kvinnohat måste vara anonyma för att de annars kan tvingas lägga ner hela verksamheten på grund av förföljelser, för att den fantastiska initiativtagaren till bloggen 33 anledningar varförinte kan medverka på demonstrationen mot sexism som äger rum i bloggens ära på grund av hot.

För att sexismen är så utbredd att en knappt kan röra sig i samhället, inte minst konsumera, utan att dagligen behöva bemöta den. Inte minst under somrarna när smala, brunbrända kroppar och plutande läppar ska få oss att vilja inhandla en ny bikini.

För att det för mig är ovanligt att skriva en istället för man, för att normen i det svenska språket är ett manligt pronomen, som för att riktigt pränta in kvinnans lägre status och låta patriarkatet genomsyra även vårt språk.

Därför. Jag är feminist för något annat för mig är en omöjlighet.