En normkritisk skola

Nu lyfts röster om att Sverige har fått en av världens mest liberala skolsystem, samtidigt som den senaste PISA-rapportens resultat visar på att Sveriges elevers kunskapsnivå sjunkit de senaste åren. Vi letar förklaringar och frågar oss nu: Vem är skolan till för? Jan Björklund, riskkapitalisterna eller eleverna? Unga Feminister ser det sistnämnda som ett självklart svar på den frågan - eleverna. Men också alla som arbetar inom skolans värld. 

Vi vill skapa en skolmiljö som tillgodoser alla. En skola som du går till för att du vill lära dig nya saker, träffa vänner och som du sedan går hem från efter skoldagens slut och imorgon vill gå tillbaka till. Inte där du går hem och har skolan med dig i form av läxor, ont i magen och elaka ord som ekar i huvudet. Men det tror vi inte är någon radikal tanke för något av riksdagspartierna - däremot vågar vi tänka om med förslag som rör skolmiljön för bättre skolresultat.

Vårt första krav är att strypa alla vinstuttag inom välfärden och göra det omöjligt för riskkapitalister att sätta prislappar på elevers huvuden. Därefter kan vi satsa på skolan. Unga Feminister ser att det främsta verktyget för att skapa en bättre skola är att ge tillräckligt med resurser i form av fler anställda och mindre klasser, vilket skulle leda till mindre stressad personal. Vi vill sammanlänka elevers psykiska ohälsa med stress utifrån betygshets och stressad personal, som får slita ut sig på grund av den större del administration som lagts på lärarskrivbordet.

Vi menar att ett antirasistiskt, genusvetenskapligt och normkritiskt perspektiv ska genomsyra hela skolans värld i såväl grundskola, sär- och special-, och gymnasieskola, som vid högre utbildningar. Normkritik handlar om att, istället för att prata om ”tolerans” gentemot utsatta grupper, förstå varför människor diskrimineras och få verktyg att bryta de strukturer som skapar maktobalans i samhället. Många skolor arbetar redan med att ha normkritiska och antirasistiska temadagar. Men det räcker inte. För att uppmärksamma och arbeta mot såväl strukturell som vardagsrasism och annan diskriminering behöver vi se över skolan utifrån helheten som elevers arbetsplats, och det behövs tydliga politiska strategier.

Att arbeta mot mobbning ska inte läggas över på enskilda elevers ansvar som kamratstödjare. Därför vill vi satsa på skolhälsan genom att anställa en diskrimineringsombudsperson som ingår i ordinarie skolledning, och som är utbildad inom antidiskriminering. Vi vill se över läroplanen och införa tydligare riktlinjer för arbete mot all form av diskriminering.

Det är också dags att skriva om historian - vi vill skriva den rätt! För det känns tämligen märkligt att det bara skulle vara vita heterosexuella män som gjort något för världen. Idag är representationen bristfällig och vi vill göra något åt det genom att se över representationen bland utbildningsmaterialet.

Och så var det just det. Varför tillåter vi att elever får ta med sig “arbetet hem” i form av läxor - när det är en av de mest förklarande anledningarna till varför vuxna går in i väggen och bränner ut sig? Här vill vi också kritisera den satsning på RUT-avdrag för läxläsning som bara gynnar ett fåtal; de som har råd får lära sig. Nödvändigt är också att betygshetsen ska bort. Regeringen vill fortsätta sänka betygsåldern, vi säger tvärt om. Det behövs ingen betygshets för det, men vi behöver se skolan som elevers arbetsplats där helheten av psykisk hälsa, resursfördelning och välmående lärare finns med. Normkritik ska vara ledordet. Vi litar på att elever vill lära sig, och många faktorer för en bra skola är inblandade, inte bara vad som kan mätas i A till F.



Lisa Palm och Nazanin Asaid
Sammankallande för Unga Feminister!