Jämställdhetskampen kräver ingen tillväxt, utan nya tankesätt

Filip Hallbäck har skickat in en text där hen ifrågasätter jakten på tillväxt som hållbar om vi ska nå ett jämställt samhälle. Är det kanske dags att omvärdera, tänka om och tänka nytt?


Klimatriksdagen, som ägde rum i Norrköping 6-8 juni, slog fast att tillväxtkritiken bör bli tongivande i miljödebatten till hösten, vilket i praktiken innebär att en annan samhällsekonomi är helt nödvändig. Tyvärr finns det feminister inom exempelvis socialdemokratin och borgerligheten som hävdar att "tillväxten är nödvändig för att nå ett jämställt samhälle".

 Verkligen?

 Jag tror att en stor del av problemet i det resonemanget grundar sig i en föråldrad logik från industrialismens dagar, som fortfarande lever kvar i den partipolitiska debatten. De etablerade partiernas feministiska analys anpassar sig efter den mallen.

 Jag är övertygad om att dagens feminism kräver nya tankesätt och att de tankesätten är helt nödvändiga inom den ekonomiska debatten, eftersom maktförhållandena behöver synliggöras och problematiseras.

 Kollar en i Nationalencyklopedin så står det: "ekonomisk tillväxt enligt ett konstant procenttal leder till exponentiell tillväxt med i längden orimliga följder." För att tala klarspråk så innebär den tillväxtbaserade ekonomin västvärlden har idag, en fortsatt förbrukning av ändliga resurser utan stopp. Vilka blir "vinnarna" och "förlorarna" på det här? Jo, vinnarna blir de rika männen i västvärlden, förlorarna blir kvinnorna i de fattiga länderna. Män står för ett ekologiskt fotavtryck som är storlek nr. 3, medan kvinnor har storlek nr. 1.

 Mot denna bakgrund, så behöver samhället en ny logik, som inte bygger på industrialismen utan på nya tankesätt där politiker och andra beslutsfattare reflekterar över pengarnas funktion. Är det ett medel eller självändamål? Vilka värderingar ligger till grund för samhällsekonomin och hur påverkas olika grupper, såväl nationellt som globalt? Det går inte att enbart diskutera om de generella skatterna är alltför höga eller för låga, utan huruvida de är rättvisa. Och hur definierar vi rättvisa? Efter behov eller förtjänst? Och vem/vilka formulerar de privilegierna? Frågeställningarna spinner vidare.

 För mig så är en del av svaret att ett jämställt samhälle inte bara kräver rättvisa löner och pensioner, utan också i allra högsta grad en utveckling bortom industrialismens logik och bortom tillväxtfixeringen. Det kräver en internationell solidaritet med världens fattiga. Därför är den feministiska analysen också viktig som ett verktyg att belysa maktens strukturer och hur de tar sig uttryck, också på samhällsekonomin. 


Filip Hallbäck

Illustration av Tilda Hedengren, tildahedengren.tumblr.com

Illustration av Tilda Hedengren, tildahedengren.tumblr.com