Rätten till bostad är en mänsklig rättighet, det säger artikel 25 i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Rätten till bostad regleras även i svensk grundlag, men trots det så saknar många bostad och tak över huvudet.

För att svara på varför situationen ser ut som den gör idag får vi gå tillbaka i tiden. Institutet för bostads- och samhällsforskning menar att det skett dramatiska förändringar på den svenska bostadsmarknaden sedan 1980-talet. Kraftiga avregleringar har gjorts till förmån för ett system med en marknadsorienterad ordning. Samtidigt som det har skett stora förändringar i det bostadspolitiska regelverket har Sveriges demografi förändrats kraftigt. Vi har blivit fler, äldre och mer polariserade. Det råder stor skillnad mellan stad och landsbygd, tillväxtregioner och icke tillväxtregioner. På grund av den stora variationen lokalt menar Unga Feminister att det krävs lokala och regionala satsningar och lösningar.

Med stor bostadsbrist som särskilt drabbar unga är det många som upplever att det är en omöjlighet att hitta en bostad. En klar majoritet av dagens unga stöder uppfattningen om att rätten till bostad är ett ansvar som kommun och stat måste ta. I vårt bostadspolitiska kapitel är det stort fokus på att bygga mer, framförallt fler hyresrätter till låga priser i olika konstellationer därför att hyresrätten har stor betydelse för unga vuxna och andra resurssvaga grupper.

Med utgångspunkt ur den intersektionella analysen vill vi se en bostadspolitik som är antirasistisk, tillgänglig - både ekonomiskt och funktionellt - och med närhet till samhällsviktiga funktioner. Bostadsbyggandet ska präglas av långsiktighet och med hänsyn till icke-mänskliga djur och natur. Rätten till bostad är grundläggande för ett värdigt och njutbart liv. Därför har vi utformat en politik som aktivt arbetar för att nå det målet.

UNGA FEMINISTER VILL:

  • MOTVERKA DISKRIMINERING PÅ BOSTADSMARKNADEN

    Enligt brottsförebyggande rådet är det unga män som rasifieras som har allra svårast att få bostad. Det gör det tydligt att det behövs en feministisk analys eftersom bostadspolitik inte bara handlar om frågor som rör bostadsbyggandet eller hyresnivåer. Det handlar också om att motverka den diskriminering som finns på bostadsmarknaden, en marknad där mörkertalen är stora. Att bryta diskriminering sker förebyggande på flera fronter men Unga Feminister vill även ta till direkta åtgärder. Därför vill Unga Feminister införa diskrimineringskontroller av kommunala och privata bostadsbolag. För att bryta diskrimineringen som sker och på ett mer rättvist sätt fördela tillgängliga lägenheter vill Unga Feminister pröva en reglering av andrahandsmarknaden genom kommunala köer.

  • BRYT SEGREGATIONEN OCH GENTRIFIERINGEN – FÖR ETT BÄTTRE SAMHÄLLE

    Rasism finns överallt i samhället och påverkar vilka som har tillgång till bostadsmarknaden. Under de senaste åren har bostadsområden blivit mer segregerade. Segregation skapas bland annat genom uteblivna hyreskontrakt på grund av medborgarskap, hudfärg och efternamn. Gentrifiering innebär att ett område med socialt låg status rustas upp så att både status och värdet ökar. När hyrorna höjs leder det till att många människor trängs bort och de ursprungliga invånarna och näringsidkare tvingas flytta. Många gånger omvandlas också hyresrätter till bostadsrätter. Området ersätts helt enkelt med människor som har mer pengar och den lägre klassen tvingas undan i periferin. Det har medfört att de rikare områdena har blivit rikare och därmed samlat rikare människor som i sin tur segregerat sig från övriga delen av samhället. Samtidigt har utsatta områden bortprioriterats av politiker vilket har betytt nedstängd och försämrad samhällsservice för de boende.

    Vi tycker att stat och kommun måste planera markanvändningen långsiktigt för att motverka att sälja ut mark till för låga priser, en lösning kan vara att kommunen hyr ut mark istället för att sälja och på så vis får ner kostnaderna för bygget. Nya områden bör byggas med plats för olika människor i olika stadier av livet för att motverka segregerade områden. Marknadshyror befäster segregation och ska därför inte införas. Renovering av miljonprogrammen bör ske med större inflytande av hyresgästen. Hyresgästen ska ha större inflytande över boendet och större stöd i lagen om att kunna kräva åtgärder och renoveringar av hyresvärdar som inte åtgärdar problem. Unga Feminister vill att stat och kommun tar sitt ansvar och verkar för att hyran inte höjs när en upprustning görs. Det är hyresrätter med rimliga hyror som efterfrågas och det är det som ska byggas och renoveras.

  • BOSTADSSATSA – FLER KLIMATSMARTA HYRESRÄTTER TILL LÅGA PRISER

    Fler bostäder behöver byggas utifrån en långsiktig planering av utrymmet och med hänsyn till miljö och tillgänglighet. Vi behöver bygga fler hyresrätter med låg hyra – därför vill vi genom statliga subventioner gynna bostadsbyggandet, och att 65 procent av det som byggs ska vara hyresrätter. Vi behöver bygga boendeformer i olika former. Därför vill vi att det byggs kollektiv med plats för flera familjer eller till vänner som vill bo ihop. Alla lever inte i tvåsamhet eller i kärnfamilj.

  • FLER KOMMUNALT ÄGDA HYRESRÄTTER

    Rätten till bostad är en mänsklig rättighet. Unga Feminister ser att en hyresrättsmarknad präglad av privata aktörer hindrar människor och framförallt unga och socioekonomiskt utsatta från att hitta bostad, och att ett kollektivt ägande av våra bostadsresurser är avgörande för en omfördelning. Med en ökning av kommunalt ägda hyresrätter skulle fler kunna få boende oberoende på med vilken marginal de klarar att betala hyran. Vi ser också att kommuner skulle kunna bidra till en minskad segregation genom att investera i hyresrätter i redan köpstarka områden. Unga Feminister vill se en bostadssatsning inom Allmännyttan.

  • VERKA FÖR FEMINISTISK SAMHÄLLSPLANERING

    Det offentliga rummet tillhör oss alla, men trots det så känner sig inte alla trygga när vi rör oss från skolan, till bussen, till fritidsaktiviteter och under promenaden. Bostadsbyggande och satsningar på infrastruktur hänger ihop! Vi vill att samhällsplaneringen ska planeras utifrån ett feministiskt perspektiv. Tillgänglighet behöver tas med från början i planeringen för nya områden och bostäder. De boende ska involveras i planeringen av renovationer och upprustning av områden. För att minska antalet överklaganden tror vi på en omvänd planprocess. Genom att involvera medborgare i ett tidigt stadie av planering skapas en möjlighet till att påverka och att göra sin röst hörd i samråd med folkvalda politiker. Vi vill också se en utökning av grönområden och mötesplatser där en kan träffas för annat än konsumtion. Stimulera folkbildning, kultur- och naturliv och läsecirklar. Gör det offentliga rummet tillgängligt och avgiftsfritt för alla!

  • BOSTADSGARANTI FÖR UNGA MELLAN 16 OCH 25

    Från soffa till andrahandskontrakt med ockerhyra i en månad, tillbaka på kompisens soffa – så ser verkligheten ut för många unga. Den akuta bostadsbristen som råder har bidragit till en ökad trångboddhet vilket leder till sämre psykisk och fysisk hälsa. Att du inte har kapital, rätt namn, ålder eller kontakter gör att många unga känner osäkerhet inför framtiden. Vi vill att unga vuxna ska kunna hoppa på drömutbildningen, bilda familj, påbörja ett nytt liv i trygghet i Sverige och kunna tacka ja till det där häftiga jobbet. För att kunna leva ett liv i trygg- och frihet är rätten till det egna boendet avgörande. Eftersom att unga vuxna är en grupp som generellt i högre grad har osäkra anställningar och lägre löner vill vi se sänkta inkomstkrav för unga. Vi vill även att kommunerna inför en bostadsgaranti för unga mellan 16-25.

  • NATIONELLA ÅTGÄRDER FÖR MÄNNISKOR I HEMLÖS- OCH UTSATTHET

    Trots att Sverige har ett någorlunda väl fungerande välfärdssystem hamnar folk i utsatthet. Att människor hamnar i utsatthet och hemlöshet handlar inte om ett eget val utan är något som samhället har bidragit till genom diskriminering, ekonomiska förutsättningar och en otillgänglig bostad- och arbetsmarknad. Utsatta EU-medborgare är en grupp som Sverige idag skjuter ifrån sig ansvar för. Många ur denna grupp är minoritetsfolk som ur ett historiskt perspektiv ständigt varit diskriminerade runt om i Europa. Unga Feminister vill bryta denna diskriminering och avsluta den häxjakt som pågått och fortfarande pågår. Unga tjejer och transpersoner är en annan grupp som allt oftare idag hamnar i hemlöshet, missbruk och utsatthet. Unga Feminister vill se större påtryckningar från nationellt håll för att arbeta förebyggande så att ingen hamnar i utsatthet och ge möjligheter till att ta sig ur hemlöshet och utsatthet. Sverige behöver leva upp till de mänskliga rättigheterna som vi förbundit oss till.

  • BYGG STUDENTBOSTÄDER I GOTT SKICK

    Sedan 2007 har byggandet av studentbostäder minskat drastiskt, med konsekvensen att vissa unga idag inte kan acceptera sina studieplatser för att de inte får bostad. Vi anser att det behöver byggas fler billiga studentbostäder som lever upp till standard både i hållbarhet och tillgänglighet. Unga Feminister vill återinföra investeringsstödet för just studentbostäder vid populära lärosäten för att kickstarta igång byggandet igen och bygga tryggt för alla.

  • BRYTA URBANISERINGEN

    För ett levande och fungerande samhälle landet över tror Unga Feminister på en decentralisering av statliga myndigheter, främjande av företagande utanför städerna och bostadsbyggande på landsbygden. De kollektiva förbindelserna mellan stad och landsbygd behöver byggas ut och fler myndigheter bör samarbeta i större utsträckning med städer och län utanför de stora tätorterna när det gäller jobberbjudanden, etableringsmöjligheter för nyanlända svenskar och utbildningssatsningar.

  • HELA SVERIGE HAR RÄTT TILL VÅRD OCH SAMHÄLLSSERVICE

    Unga Feminister anser att alla har rätt till vård och samhällsservice och att detta inte skall påverka vart du väljer att bo. Samhällsplaneringen landet över behöver ses över för att säkerställa närhet till kvalitativ sjukvård, vårdcentral, skolor och polis för alla invånare. Till exempel behöver vårdcentralerna på landsbygden både mer kompetens och mer resurser för att kunna förebygga och ge vård åt den stora andel som drabbas av psykisk ohälsa.

  • ← TILLBAKA

  • FRÄMJA 15-MINUTERSPRINCIPEN VID NY STADSPLANERING

    För att bygga hållbara samhällen behöver vi skapa möjligheter för människor att leva där de bor. 15-minutersprincipen innebär en stad där invånarna har samhällsservice, mataffärer, förskola och skola, bibliotek, grönområden och vårdcentral inom gångavstånd. Unga Feminister ser detta som en naturlig del i den feministiska stadsplaneringen. Det skapar inte bara en levande, tillgänglig stad för alla, utan bidrar också till minskad biltrafik och avlastar den dagliga ekonomin när bussbiljetter inte längre är ett måste för att handla middag.