Unga Feminister arbetar för en värld utan gränser. En värld som präglas av fred och diplomati. Vi tror inte att våld löser våld och krig, utan att demokratifrämjande insatser är vad som skapar hållbar stabilitet. Vi är övertygade om att en förändring på internationell nivå är möjlig, och att sättet detta kommer ske är genom att feminister och människorättsaktivister globalt mobiliserar sig och att stater tar ett gemensamt ansvar för att skapa fred och rättvisa.

Innan vi har nått vårt mål med en värld utan gränser behöver vi förhålla oss till nationalstaten. Det handlar om allt från krig, handel och resor. I en kapitalistiskt världsordning är det människan och naturen som får stå tillbaka för rika människors och företags ekonomiska intressen. Det skapar ojämlikhet. Vi ser hur ursprungsbefolkning och natur runt om i världen har fått ta den största smällen för detta på grund av miljöförstöring och kolonialisering. Unga Feminister menar att det är fel.

Den intersektionella feministiska politiken behöver lyftas och sammanlänkas på en global nivå. Feminismen är en motståndsrörelse mot den kolonialism, militarism, ojämna resursfördelning och miljöförstöring som den patriarkala världsordningen har spridit. Unga Feminister vill ha en omvändning i världen där människan och naturen alltid behandlas rättvist och med respekt. Vårt internationella arbete syftar till att skapa en värld utan gränser i fred.

DET HÄR VILL VI:

  • AVSKAFFA VAPENEXPORTEN OCH STÄLL OM TILL CIVIL PRODUKTION

    Vi tror inte att vapen är vad som skapar fred. Det går inte att lösa våld med våld. Unga Feminister arbetar aktivt för fred i alla plan såväl lokalt, nationellt och globalt genom diplomatiska lösningar. Vi kämpar för att Sverige ska avska a vapenexporten omgående och istället ställa om till civil produktion för att investera resurserna i exempelvis miljöteknik som kan bidra till fredlig och hållbar utveckling.

  • STÄLL OM FÖRSVARET

    Den svenska Försvarsmakten har idag en mängd olika verksamheter, och bland dem finns armén, flygvapnet samt underrättelse- och säkerhetstjänsten. I flera av försvarsmaktens verksamhetsområden, som till exempel armén, flygvapnet och marinen, används idag beväpnade militärer. Unga Feminister tror inte på att vapen och våld skapar fred. Den säkerhetspolitiska spänningen har under en period ökat, men samtidigt som vi ser att fler och fler länder utvecklar kärnvapen vet vi också att informationskrigföring är den typ av krigföring som i störst utsträckning kommer att föras i händelse av ett krig. Därför vill vi stegvis rusta ned försvaret och ställa om de delar av försvarsmakten som tidigare arbetat beväpnat till att arbeta obeväpnat med fredsbyggande och fredsbevarande insatser samt underrättelse- och säkerhetstjänst. Unga Feminister vill se att Försvarsmaktens roll i samhället ändras från att vara den militära institution den idag är till att vara en samhällsskyddande institution vars främsta uppgift är att kunna bistå samhället vid krissituationer. Detta ska exempelvis ske genom en kraftig uppbyggnad av samhällets resiliens mot olika kriser, till exempel genom återuppbyggande av lager med mat och andra förnödenheter.

  • NEJ TILL NATO

    Unga Feminister är emot ett medlemskap i NATO. Ett medlemskap i NATO strider mot såväl våra miljömål och mot FN:s uppmaning till sina medlemsstater att rusta ned militärt av säkerhetspolitiska skäl. Unga Feminister delar FN:s syn på nedrustning och menar att det är hög tid att omdefiniera säkerhetspolitiken från synen på säkerhet för nationer, till att tala om säkerhet för människor. Vi säger därför tydligt nej till ett närmande till och medlemskap i NATO och tydligt ja till ökade satsningar på demokratifrämjande insatser; vi står för mänsklig säkerhet.

  • NEJ TILL VÄRNPLIKT

    Unga Feminister tror inte på att vägen till global fred och säkerhet är att tvinga ungdomar att lära sig att använda vapen och förbereda sig på att rycka in vid krig. Vi ser med oro på det spända säkerhetsläge som lett fram till återinförandet av värnplikten, men tror att en återinförd värnplikt snarare kommer att snedfördela resurser och trappa upp säkerhetsläget onödigt mycket än gynna internationella säkerhetsläget.

  • BEKÄMPA INTERNATIONELL MÄNNISKOHANDEL

    Internationella människohandeln är samtidens slavhandel. Människohandel kan handla om sexhandel, handel med organ, arbetskraftsexploatering eller handel med barn. Människohandel omfattar antingen rekrytering, transport, hysande eller mottagande av personer. Människor utnyttjas i hopp om en bättre framtid, pengar och arbete men istället blir deras kroppar utnyttjade som varor som får utstå våld, hot och maktmissbruk. Sexhandel och barnsexhandel sker runt om i världen, såväl i Sverige som globalt, och tvingar människor in i en beroendeställning gentemot köparen och den som säljer dess kropp. Anledningen till att sexhandeln uppkommer är för att det nns en efterfrågan från den som vill köpa. Faktum är att 70% av de som köper sex, köper sex utomlands – och nästan uteslutande är det män. Unga Feministers syn på sexhandel är utifrån ett intersektionellt perspektiv. Vi behöver se vilka förhållanden och bakgrunder de som drabbas av detta har för att förstå varför de utnyttjas. Sverige har vid era tillfällen kritiserats av FN:s barnrättskommité för att inte göra tillräckligt i arbetet mot sexhandel. Unga Feminister vill att EU i samarbete med internationella samfund bekämpar den internationella människohandel genom ett intensifierat arbete som inleds med kartläggning av övergreppen – med fokus på att minska efterfrågan.

  • STÄRKT ARBETE MED RESOLUTION 2250 & 1325

    Unga Feminister tror på att inkludera så många som möjligt i processer som rör fred och säkerhet, och vi tror på att arbeta särskilt för att inkludera de som vanligtvis inte inkluderas i dessa processer. Genom att inkludera så många samhällsgrupper som möjligt ser vi till att skapa en process och ett resultat som en så stor del av samhället som möjligt känner sig delaktig i och nöjd med. FNs resolutioner 1325 och 2250 handlar om kvinnor, fred och säkerhet samt unga, fred och säkerhet och tydliggör hur kvinnor och unga ska inkluderas i konfliktförebyggande, konfliktlösande, fredsbyggande och fredsbevarande processer. Idag har vi i Sverige en handlingsplan för resolution 1325, och regeringen har gett i uppdrag till Folke Bernadotteakademin att utreda hur Sverige ska arbeta med resolution 2250. Vi tycker att Sveriges arbete med resolutionerna 1325 och 2250 ska utvecklas och byggas ut, bland annat genom att redan nu börja inkludera unga i fredsbyggande processer vid konflikter i Sverige.

  • VERKSTÄLL SUBSIDARITETSPRINCIPEN

    Subsidiaritetsprincipen går ut på att makten att fatta beslut ska ligga på lägsta ändamålsenliga nivå, det vill säga att makten ska ligga så nära folket som möjligt. Detta kan både innebära att en fråga ska flyttas till en mer lokal nivå och att en fråga ska flyttas till en mindre lokal nivå. Europeiska Unionen har som en av sina grundpelare att subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen som den också kallas, ska tillämpas i alla möjliga fall, och för att bestämma detta utförs subsidiaritetsprövningar. Unga Feminister anser att det idag finns många frågor över vilka makten borde flyttas, både till EU-nivå och från EU-nivå. Vi ser ett särskilt värde i att frågor som rör mänskliga rättigheter ska flyttas till EU-nivå eftersom att dessa frågor är så grundläggande och rör så många människor.

  • JA TILL FORTSATT EU-MEDLEMSKAP

    Sverige är idag med i Europeiska Unionen, och det tycker Unga Feminister att Sverige ska fortsätta vara. Vi ser dock att många saker i EUs organisation, som till exempel förändringsarbetet och transparensen i beslutsprocesser, behöver utvecklas och förbättras. Unga Feminister menar att Europeiska Unionen är ett viktigt forum att driva frågor som spänner sig över nationsgränser i. Sådana frågor är bland andra täckande frågor såsom funktionalitets-, HBTQ+-, minoritets-, miljö- och migrationsfrågor, men även mer specifika rättighetsfrågor såsom till exempel frågan om rätten till abort.

  • PRIORITERA OM I HANDELN

    Unga Feminister ser handel som en viktig del i det internationella samarbetet och fredsfrämjandet, bland annat eftersom länder som har handelsrelationer med varandra generellt sett har bättre relationer även när det kommer till andra frågor. Vi ser dock att frihandelsavtalsförhandlingar och Världshandelsorganisationen idag av många anses viktigare än arbetarnas villkor och de internationella miljöavtal som finns. Billig handel prioriteras över hållbar produktion och transport, och det tycker Unga Feminister är helt fel. Dessutom ska demokratiska staters möjlighet att fatta demokratiska beslut gällande exempelvis miljöskydd, djurrätt och folkhälsa ska aldrig inskränkas i handelsavtal med hänvisning till storföretagens vinster. De befintliga handelsavtal som innebär sådana inskränkningar ska omförhandlas eller lämnas och nya handelsavtal ska aldrig ingås om de innebär sådana inskränkningar. Vi tycker att det är viktigare att se hur de människor som arbetar med att ta fram de saker som västvärlden konsumerar påverkas av produktionen, och hur miljön påverkas av vår konsumtion, än att vi ska kunna handla billigt och därför tycker vi att det är dags att prioritera om i våra handelsavtal. Därför är vi emot avtal som CETA och TTIP.

  • FEMINISTISKT BISTÅNDSARBETE

    Unga Feminister ser att koloniala och patriarkala strukturer fortfarande är världsomspännande och att de i samspel med varandra bidrar till att många länder i globala Syd fortsätter inneha en beroendeposition gentemot länder i globala Nord. Vi ser även problematiken i att länder i globala Nord ger bistånd till länder i globala Syd, men tror på att ge bistånd på andra sätt än de konventionella, till exempel genom att bistånd alltid ska gå till organisationer som drivs av personer som själva arbetar för att förbättra sina livsvillkor och sin vardag samt tillvaratar lokala engagemang, resurser och förutsättningar. De internationella resurserna fortsätter att vara snedfördelade och vi ser att Sverige, som ett av de länder som denna snedfördelning gynnar, har ett ansvar gentemot andra länder att bistå dem och aktivt arbeta med fattigdomsbekämpning. Vi ser också att de som fortsätter att vara mest utsatta är kvinnor, barn, unga och HBTQ+-personer. Vi vill därför att Sverige ska arbeta mer aktivt globalt för att nå upp till enprocentsmålet för bistånd och att Sverige ska arbeta för att se till så att det svenska biståndet når de som behöver det mest.

  • ← TILLBAKA