Sverige behöver en intersektionell feministisk miljöpolitik. En intersektionell feministisk miljöpolitik tar hänsyn till de maktordningar som skapar dessa miljöproblem med hjälp av en intersektionell feministisk analys kan vi se vad och vilka som skapar störst ekologiskt fotavtryck. En intersektionell feministisk miljöpolitik leder inte enbart till minskade utsläpp och minskad klimatpåverkan, utan även till social hållbarhet liksom jämlikare förutsättningar för människors livsförhållanden.
Västvärlden har genom tider exploaterat natur och människor. På grund av exploateringen står vi idag inför ett vägval, antingen fortsätter vi i samma takt av miljöförstöring, eller så väljer vi en ny miljömedveten väg med minskade klimatutsläpp som ställer människan, naturen, mänskliga rättigheter och demokrati framför kapitalismens ekonomiska intressen.
Sveriges regeringar har genom historien satsat alldeles för lite på förnyelsebar energi. Vi i Unga Feminister vill att Sveriges, och även världens, energisystem blir hållbart och byggt på förnyelsebara resurser. Det måste satsas mer resurser på vindkraft samt solceller. Vi kräver även åtstramning av utsläpp av växthusgaser, kemikalier och andra föroreningar. Vi vill ha ett system där resurser fördelas rättvist mellan människor och i solidaritet med framtida generationer. I Sverige har vi med våra stora förnyelsebara naturresurser ovanligt goda förutsättningar att minska våra klimatutsläpp och därmed också ett stort ansvar att verkligen göra detta.
Vi lever i en tid där konsumtions och produktionstakten är i en uppåtgående spiral. Aldrig har det producerats och konsumerat så mycket som idag. Detta har lett till uttorkning, skogsskövling, föroreningar och massiva sopberg; konsekvenserna är svält, sjukdom, död och ykt. Det är lätt för oss i västvärlden att blunda för de problem vi skapar någon annanstans, men det är dags att ta ansvar. Ur ett postkolonialt perspektiv ser vi hur västvärlden överordnar sig övriga delar av världen.