RÄTTSLIGA FRÅGOR

Ett demokratiskt samhälle grundar sig i principen om alla människors lika värde. I frågan om brott och straff tror Unga Feminister i första hand på förebyggande insatser genom exempelvis skolan. Genom förebyggande insatser menar vi att problem inte ens behöver uppstå.

Män som grupp är de som står för majoriteten av våldet, det är också män som är mest utsatta för våld, då av andra män. Vi behöver starkare ifrågasätta och arbeta mot de skadliga maskulinitetsnormer som präglar vårt samhälle. På så sätt förebygger vi det våld och de övergrepp som många blir utsatta för. Våldtäktskulturen är djupt inrotat i vårt samhälle och bidrar ofta till att den utsatta skuldbelägger sig själv. Det kan leda till att den som utsatts inte anmäler brottet på grund av rädslan för att inte bli tagen på allvar eller tron att det varit ens eget fel.

Likaså behöver den rasism som nns inom rättsväsendet synliggöras och arbetas mot. Att människor blir misstänkliggjorda på orättsliga grunder såsom hudfärg eller stereotypa föreställningar är diskriminering. Det får inte ske i den institution som ska upprätthålla rättvisa. Unga Feminister menar att rättsväsendet behöver göra slut med de sexistiska, rasistiska, klasshatande och HBTQ+-foba värderingar som präglar rättsväsendet idag. Unga Feminister vill att rättsväsendet istället ska präglas av jämlikhet och jämställda förutsättningar, för alla.

UNGA FEMINISTER VILL SE:

  • ETT ANTIRASISTISKT RÄTTSVÄSENDE

    Både svensk och internationell forskning visar att personer med utländsk bakgrund och minoritetsgrupper oftare drabbas av misstänkliggörande och diskriminering inom olika samhällsinstitutioner. Det sträcker sig från bostadsmarknaden till arbetslivet. Rättsväsendet är inget undantag. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) sker detta genom indirekt eller direkt diskriminering. Exempelvis sker poliskontroller helt utan rättslig grund, istället baserat på hudfärg. I intervjuer anses personer med utländsk bakgrund mindre trovärdiga. Unga Feminister vill att alla som arbetar inom rättsväsendet genom sina utbildningar ska få kunskap och utbildning i genus, normkritik och antirasism.

  • EN SAMTYCKESLAGSTIFTNING MED OAKTSAMHETSPARAGRAF I SEXUALBROTTSLAGEN

    Sverige har en lagstiftning som inte räcker till när det kommer till sexualbrott. Med sexualbrott menas bland annat våldtäkt och sexuellt ofredande. Gång på gång uppmärksammas nya våldtäktsdomar där gärningspersonen går fri, där den som utsatts förväntas svara på förnedrande och irrelevanta frågor om kläder de haft på sig eller hur många de legat. Många som utsätts för sexualbrott vågar inte anmäla till polisen av rädsla för hur de ska behandlas, vilket är en av anledningarna till att mörkertalet tros vara stort. Unga Feminister vill införa en samtyckeslagstiftning med oaktsamhetsparagraf i sexualbrottslagen. En samtyckeslagstiftning innebär att det ska nnas ett samtycke mellan de som har sex. En oaktsamhetsparagraf gör att förövaren kan dömas för våldtäkt om den varit oaktsam. Det innebär att förövarens agerande inte behöver visa på direkt uppsåt, utan att den agerat med vårdslöshet. På så sätt ställer vi större krav på att det är förövaren som behöver bevisa sig oskyldig till brottet. Vi vill också säkerställa att domare i sexualbrottsmål har specialistkunskap i ämnet.

  • FÖRBUD MOT STRIPPKLUBBAR

    Att exploatera människors kroppar är aldrig rätt. Kroppen kan aldrig bli en vara som kan handlas med. Vi ser strippklubbar som en del av ett patriarkalt och kolonialt system som gör att framförallt unga kvinnors kroppar reduceras till handelsvaror, till för att exploateras av män. På exempelvis Island är det idag förbjudet med strippklubbar, ett förbud som infördes 2010. Unga Feminister vill att Sverige går efter och inför förbud mot strippklubbar. Vi ser också ett behov av att företag och offentligt anställda under affärsresor tar sitt ansvar i arbetet mot sexhandel och prostitution genom att införa nolltolerans mot besök på strippklubbar och bordeller.

  • EN UTVIDGAD SEXKÖPSLAG SOM GÄLLER ÄVEN UTANFÖR SVERIGE

    En stor del av sexköpen som görs av svenskar sker utanför Sveriges gränser, närmare 70% av de sexköp som görs är i andra länder än Sverige. Unga Feminister vill utvidga sexköpslagen genom att gälla vid sexköp utomlands och genom stärkt internationellt samarbete inom EU och andra internationella samfund. Unga Feminister vill att stöd och hjälp till de som vill lämna prostitution genom ett program som skapar bättre förutsättningar på arbets och bostadsmarknad.

  • AVSKAFFANDE AV JURIDISKT KÖN

    I Sverige är det idag bara juridiskt möjligt att ha könet man eller kvinna. Men så ser inte verkligheten ut. Kön eller ickekön kan aldrig bestämmas av någon annan än dig själv. Vi vet dels att begreppet kön innehåller er kön än två, samt att ickekön och ickebinära inte inkluderas i juridiken. Att enbart tro att det nns människor av könen kvinna eller man anser vi är en gammaldags syn på kön och en möjlighet till kontroll. Genom att exkludera människor omöjliggör vi också för viktig forskning, informationsinsamling samt tillgängliggörandet av bra vård till dem som är utanför det binära könssystemet. Det är en självklarhet att de fyra sista si rorna i personnumret inte ska vara bundet till kön. Vi vill att Sverige ska avska a det juridiska könet för du själv ska få bestämma över vem du är, och för att alla människor ska ha samma möjligheter och rättigheter.

  • GARANTERADE RÄTTIGHETER FÖR BARN I RÄTTSPROCESSER

    Det svenska rättssystemet har kommit en lång väg när det gäller att säkra barns rättigheter i rättsprocesser och att göra så att barn känner sig trygga i olika skeden av dem, men vi ser att det fortfarande är en bit kvar. Unga Feminister ser att många aspekter av barns rättigheter tappas i rättsprocesser, till exempel har barn inte alltid tillgång till all information eller ett målsägandebiträde. Vi anser därför att det är viktigt att Sverige följer FNs Riktlinjer om rättskipning i ärenden som rör barn som blivit offer för eller vittnen till brott och att Sverige fortsätter att lagstifta för barns rättigheter i rättsprocesser. Barn som utsätts för brott reagerar i regel annorlunda än vad vuxna gör, och därför anser vi att alla som arbetar inom rättsväsendet ska ha utbildning i barnrätt. Vidare anser vi att alla som arbetar direkt med barn i rättsprocesser, så som till exempel handläggare, utredare, åklagare och målsägandebiträden bör ha särskild utbildning och kompetens inom bland annat samtalsmetodik och barns psykologiska reaktioner på trauman.

  • UTVIDGAD HATBROTTSLAGSTIFTNING

    Idag inkluderar hatbrott ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning och liknande omständigheter. Unga Feminister anser att detta inte räcker och att även transpersoner och personer som inte faller in i eller uttrycker sig i enlighet med det binära könssystemet ska inkluderas bland de grupper som kan bli utsatta för hatbrott. Utöver detta tycker vi att det är viktigt att organisationer och brottsofferjourer som arbetar med att stödja offer för hatbrott får stöd i form av bland annat ekonomiska medel.

  • STÄRKT STÄLLNING FÖR BARNKONVENTIONEN

    Regeringen meddelade sommaren 2017 att den avser göra barnkonventionen till lag 1 januari 2020, vilket Unga Feminister ser är positivt. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, och sedan dess har tre tilläggsprotokoll tillkommit. De första två handlar om barn i väpnade konflikter samt barn, barnprostitution och barnpornografi, och de ratificerade Sverige 2003 respektive 2006. Det tredje handlar om barns rätt att få sin sak prövad i FNs Barnrättskommitté om deras rättigheter kränks, och den har Sverige inte ratificerat. Unga Feminister anser att det är viktigt att skapa instanser för barn att vända sig till om deras rättigheter kränks, och tycker därför att Sverige bör ratificera det tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen snarast.

  • KRAFTTAG MOT HEDERSVÅLD

    Vi ser att hedersvåld, som främst drabbar tjejer och HBTQ+-personer, idag är ett stort problem i Sverige. Det handlar om att unga personer kontrolleras av framför allt sina familjemedlemmar och inte kan leva sina liv tryggt på grund av den ständiga rädslan för att bli utsatta för olika typer av våld. Därför tycker vi att det är viktigt att satsa på att lära ut mänskliga rättigheter i skolan, ge stöd till tjej-, kill- och transjourer, satsa på att lära ut normkritik från tidig ålder och ge stöd till de landsting som har särskilt många fall av hedersvåld så att de kan driva resurscentrum med fokus på just hedersvåld. Unga Feminister anser även att myndighetspersonal, skolpersonal, fritidspersonal och vårdpersonal ska få ökade resurser och medel för att lättare kunna identifiera varningssignaler till fall av våld i namn av heder, samt utbildning i bemötandefrågor av såväl utsatta som förövare. Dessa ska även informera om vart en kan vända sig ifall en själv eller någon i ens närhet är eller misstänks vara utsatta för förtrycket. Då hedersvåld är förtryck utfärdat av ett kollektiv måste utsatta erbjudas skydd utefter egna önskemål samtidigt som förövarna ställs inför rätta och isoleras från den utsatta under och efter rättsprocesser.

  • STÄRKT SKYDD FÖR BARN UTSATTA FÖR DOKUMENTERADE SEXUELLA ÖVERGREPP

    Idag används begreppet "barnpornografi" för att beskriva dokumenterade sexuella övergrepp på barn, vilket Unga Feminister och även flera barnrättsorganisationer som till exempel ECPAT, tycker är fel eftersom att pornografi idag är någonting som är lagligt, något barnpornografi inte är. Vi menar att barn aldrig kan samtycka till att vara med i pornografi, och att begreppet "barnpornografi" därför bör bytas ut till "dokumenterade sexuella övergrepp på barn". I nuläget är det dessutom allmänheten som blir målsägande vid barnpornografibrott och inte barnet, vilket skulle bli målsägande med denna ändring.

  • STOPP AV ALLA BARNÄKTENSKAP

    I Sverige får den som är under 18 år enligt lag inte ingå äktenskap, men om äktenskapet har ingåtts utomlands räknas barnet fortfarande som gift och kan till exempel placeras tillsammans med sin vuxna make på ett asylboende. Unga Feminister menar att inget barn, i eller utanför Sverige, kan samtycka till att ingå äktenskap, och att Sverige därför bör införa ett totalförbud mot barnäktenskap som skulle innebära att inga barnäktenskap skulle erkännas i Sverige.

  • AVSKAFFAD ÄKTENSKAPSBALK OCH SAMBOLAG

    Unga Feminister vet att romantiska relationer kan se ut på fler sätt än att vara tvåsamma, och att personer som bor tillsammans inte måste ha en romantisk relation för att vilja samleva ekonomiskt och juridiskt. Vi vill därför byta ut både äktenskapsbalken och sambolagen mot en samlevnadsbalk som skulle möjliggöra för två eller fler personer att samleva ekonomiskt och juridiskt oavsett om de har en romantisk relation eller inte. Detta är även viktigt ur ett barnrättsperspektiv eftersom att barn som har fler än två föräldrar juridiskt sett inte har rätt till alla sina föräldrar. Med en samlevnadsbalk skulle även barn med fler än två föräldrar få rätt till alla sina föräldrar eftersom att fler vuxna skulle kunna bindas juridiskt till dem.

  • EN MODERNISERAD FÖRÄLDRABALK

    Dagens föräldrabalk är föråldrad och vi menar på att det behövs en modernisering för att se till de behov som barn har. Idag beskrivs det till exempel i föräldrabalken hur föräldrar har rätt till sina barn, när det enligt Barnkonventionen borde vara tvärt om. Vi menar också på att det är fel att fokuset i stora delar av balken ligger på vilka som är biologiska föräldrar till barnet och således “har rätt” till det, istället för att barnet ska ha rätt till sina föräldrar. Unga Feminister vill därför se en modernisering av föräldrabalken, med omfokusering från de biologiska föräldrarnas rätt till sitt barn till barnets rätt till alla sina föräldrar. Att barnet ska ha rätt till alla sina föräldrar betyder bland annat att vi vill öppna upp för fler än två vårdnadshavare.

  • UTVECKLAD SOCIALTJÄNSTLAG – SKYDD FÖR BARN SOM FAR ILLA I SINA HEM

    Barn som far illa i sina hem nämns aldrig specifikt i socialtjänstlagen. Det tycker vi är fel eftersom att barn som far illa i sina hem oftast är i en betydligt mer utsatt situation är andra barn, eftersom att de inte kan söka fristad i sitt eget hem. Många av de barn som far illa i sina hem far dessutom mentalt illa, till exempel av HBTQ+-fobi, vilket kan göra det svårare för utomstående att upptäcka. I både Barnkonventionen och socialtjänstlagen nämns barnets bästa och i socialtjänstlagen nämns även anmälningsskyldigheten som en del myndigheter och yrkesverksamma har om de misstänker att ett barn far illa, oavsett om det är i eller utanför hemmet, men ingenstans i den nämns det vad socialtjänsten har för skyldigheter när det kommer till den särskilt utsatta gruppen barn som far illa i sina hem. Unga Feminister menar att det är att se förbi problematiken att inte nämna barn som far illa i sina hem i socialtjänstlagen och att det är viktigt att det står i lagen om särskilt utsatta grupper och om vilka skyldigheter kommunernas socialtjänster och socialförvaltningar har för att de särskilt utsatta grupperna inte ska glömmas bort.

  • STÄRKTA URFOLKSRÄTTIGHETER

    Urfolk härstammar från de folkgrupper som bott i ett geografiskt område innan det blev koloniserat och har runt om i världen länge fått kämpa för att behålla till exempel sin historia och sina språk. Unga Feminister vill se större ansvarstagande för Sveriges koloniserande av Sápmi, avståndstagande från den fortsatta koloniseringen av Sápmi och initiativ för att ge dess invånare det stöd som krävs för att de ska kunna återta sitt självbestämmande. Vi vill för att detta ska ske till exempel att Sverige ska ratificera ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter, att FN:s deklaration om urfolks rättigheter ska implementeras i svensk lag och att makten att ta beslut i frågor som rör samer ska flyttas till samerna genom att öka Sametingets inflytande markant. Samernas språkliga rättigheter i förhållande till offentliga aktörer ska stärkas.

  • ARBETE MOT NARKOTIKABRUK

    Sveriges narkotikapolitik har länge grundats på en väldigt biologistisk syn och det har inte funnits utrymme för psykosociala perspektiv. Målet med politiken har varit att så få som möjligt ska prova narkotika och vägen dit har varit hårda straff och stigmatisering. Sverige har dock inte färre missbrukare än jämförbara länder. Vad vi däremot har är en högre dödlighet bland dessa missbrukare, vilket är en följd av den stigmatisering och det oflexibla vårdsystem missbrukare möter. Unga Feministers grundsyn är att missbruk är en sjukdom som inte kan straffas bort, därför vill vi se ett minskat polisiärt fokus på att lagföra enskilda brukare och ett större fokus på att lagföra producenter och distributörer. Unga Feminister vill även se tillgång till sprututbytesprogram för att minska risken för blodsjukdomar.

  • FÖRBUD MOT RASISTISKA OCH NAZISTISKA ORGANISATIONER

    Rasism och nazism hör inte hemma i en demokrati – då deras mål är att frånta grupper mänskliga rättigheter och utplåna demokratin. Konventionen om de mänskliga rättigheterna fastslår att ingen mänsklig rättighet får användas i syfte att eliminera en annan. Således kan inte hävdas att ett förbud mot rasistisk och nazistisk organisering strider mot föreningsfriheten eller yttrandefriheten. Unga feminister tycker inte att det som gjorts och de lagar som finns idag räcker till. Eftersom nazistiska organisationer ges rätt att demonstrera och ta plats i det offentliga rummet gång på gång, så måste det även lagstiftas mot organiseringen. Det som skiljer de lagar som redan finns från det vi vill lagstifta om är att det idag är främst specifika handlingar det finns lagar mot. Detta gör att rasistiska och nazistiska organisationer ofta får rätt att demonstrera “efter-som de då inte gjort något än”. Med en lag mot rasistisk och nazistisk organisering i det offentliga rummet skulle samhället på riktigt sätta ner foten och visa att det här inte är någonting vi kan acceptera. Demokratin måste värnas och historien aldrig upprepas. Vi ser att lagen kring hets mot folkgrupp inte räcker till. Nazistiska organisationer kan idag få demonstrationstillstånd och plats i det offentliga rummet trots att de utgör ett stort hot för redan utsatta grupper och tystar många. Vi ser dem som ett hot mot demokratin och de mänskliga rättigheterna. Dessutom strider det mot FN- konventionen för avskaffande av alla typer av rasdiskriminering som Sverige skrivit under. Vi vill därför ge Skatteverket i uppdrag att granska organisationers syftesparagraf innan en organisation beviljas organisationsnummer. Ingen organisation som bedriver rasistisk eller nazistisk verksamhet ska beviljas organisationsbidrag i någon form. Organisationer som bedriver rasistisk och/eller nazistisk verksamhet ska därtill fråntas sitt organisationsnummer och bidrag, och lagen om hets mot folkgrupp och hatbrott måste appliceras och skärps för att omfatta även ideella organisationer. I detta får inte rätten för separatistiska organisationer att verka inskränks.

  • SÄNKT RÖSTRÄTTS- OCH VALBARHETSÅLDER TILL 16 ÅR

    Olika grupper prioriterar olika frågor. Idag åsidosätts ungas frågor, då unga inte är potentiella väljare. Idag exkluderas ungdomar alltså inte bara i det praktiska beslutsfattandet, utan även i den politiska debatten. Att sänka rösträttsåldern möjliggör för och främjar engagemang - har en inget att säga till om är det svårt se syftet med att engagera sig. Unga är också en del av samhället och påverkas i allra högsta grad av politiska beslut.

    Att sänka valbarhetsåldern innebär även en samhällsvinst om vi kan tillvarata det engagemang, erfarenheter, perspektiv och ambitioner fler har. Vi fattar mer kvalificerade beslut om vi även inom politiken kan tillvarata ungas expertis om ungas livsvillkor, något vi gör i alla andra samhälleliga och politiska frågor. Att unga inte ses som experter tyder på förakt och en förminskande åldersmaktsordning.

    En sänkt rösträttsålder till 16 år har redan provats i ett tiotal länder med positiva resultat. Den senaste demokratiutredningen och Europaparlamentet har också tagit ställning för sänkt rösträttsålder. I de norska lokalvalen visar det på ökat valdeltagande även på lång sikt, då 16 till 18-åringar oftare befinner sig i sammanhang där det blir mer naturligt att gå och rösta.

    Unga Feminister vill att rösträttsåldern och valbarhetsåldern i kommun-, landstings- och riksdagsval sänks till 16 år, och inleds med en provomgång i utvalda kommuner samt i de kommuner som själva anmält sig till en pilotomgång.

  • MISSBRUK ÄR EN SJUKDOM

    Sveriges narkotikapolitik har länge grundats på en väldigt biologistisk syn och det har inte funnits utrymme för psykosociala perspektiv. Målet med politiken har varit att så få som möjligt ska prova narkotika och vägen dit har varit hårda straff och stigmatisering. Sverige har dock inte färre missbrukare än jämförbara länder. Vad vi däremot har är en högre dödlighet bland dessa missbrukare, vilket är en följd av den stigmatisering och det oflexibla vårdsystem missbrukare möter. Unga Feministers grundsyn är att missbruk är en sjukdom som inte kan straffas bort, därför vill vi se ett minskat polisiärt fokus på att lagföra enskilda brukare och ett större fokus på att lagföra producenter och distributörer.

  • MINSKAT POLISIÄRT FOKUS PÅ ENSKILDA BRUKARE AV DROGER

    Missbruk är en sjukdom som inte kan straffas bort. Till följd av stigmatiseringen missbrukare idag möter fås inte den vård och behandling som behövs för att bli frisk och många vågar inte ens söka sig till vården eftersom en är rädd för att istället straffas. Unga Feminister vill därför se ett minskat polisiärt fokus på att jaga enskilda brukare till att istället fokusera på produktion och försäljning inom den organiserade narkotikahandeln.. Detta innebär inga förändringar i lagen och det ska fortsatt vara straffbart att bruka, köpa, sälja, importera och exportera narkotika samt att framföra fordon under påverkan, men att vård erbjuds istället för straff vid enskilt bruk. En fortsatt restriktiv narkotikapolitik ska föras med förstärkt missbruksvård och förebyggande arbete.

    Vården ska i första hand vara frivillig men till den grad att resurser inte räcker till bör slutenvården eller till och med tvångsvården ingripa för personens bästa och att det i sådana fall är vården och inte rättsväsendet som beslutar ifall den typ av vård behövs.

  • INKLUDERA TECKENSPRÅK SOM NATIONELLT MINORITETSSPRÅK

    Teckenspråk är ett språk som används av 30 000 personer i Sverige. Idag är kriterierna för att det ska vara ett minoritetsspråk att det ska vara ett språk och inte en dialekt, och att det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. Teckenspråket har funnits så länge det funnits personer med hörselnedsättning och det är ett språk och inte en dialekt. Det är ett språk som är livsviktigt för de som använder det och är ett kommunikationsmedel som andra språk. Därför anser vi att teckenspråk ska antas som ett nationellt minoritetsspråk och som följd av detta upphöjas till samma status som de andra nationella minoritetsspråken. Detta kommer att ge ytterligare skydd och resurser till de som använder språket.

  • BARNKONVENTIONENS FÖRETRÄDE FRAMFÖR ANNAN NATIONELL LAGSTIFTNING

    Barnkonventionen gäller i Sverige idag, men fortfarande underskattas barnets egna förmåga. Unga Feminister vill se ett samhälle där alla människor värderas lika, oavsett om du är vuxen eller barn. Vi gör inte skillnad på barn och barn och menar att alla ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Exempelvis misstänkliggörs ensamkommande barn på flykt och utsätt för bland annat ovetenskapliga åldersbedömningar, i syfte att tillgodose rätten till skydd för så få som möjligt. Barns rättigheter måste genomsyra alla politiska områden, och då även asylpolitiken. Vi kommer aldrig att acceptera någon sorts diskriminering, våld eller sexuellt våld mot barn och därför behöver vi stärka barns rättigheter över hela landet. Unga Feminister ska verka för att Sverige ratificerar barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll och gör barnkonventionen till Svensk lag, där alla tre tilläggsprotokoll inkorporeras och att barnkonventionen vid eventuella konflikter ska ha företräde framför nationell lagstiftning.

    • ← TILLBAKA