En intersektionell feministisk skola är en skola som skapar trygghet, är inkluderande och ger unga en fristad. Trygg, för ingen ska behöva vara rädd för att bli utsatt för våld, trakasserier eller kränkningar. Inkluderande, för att undervisningen, elevhälsan och skolmiljön är normkritisk. Fristad, för att du aldrig ska behöva vara rädd för att bli upphämtad, utvisad eller utsatt för våld.

Mänskliga rättigheter gäller även i skolan. Unga Feminister vill att skolan tydligare inkluderar tillvägagångssätt för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter och att alla unga ska veta sina rättigheter. Trots att det ingår i skollagen att skolan ska arbeta med mänskliga rättigheter får inte lärare kunskap om mänskliga rättigheter i lärarutbildningen. Vi vill att kunskap om mänskliga rättigheter och hur en arbetar för att stärka barns rättigheter ska ingå i lärar och rektorsutbildningarna.

Vi ser att vi unga har en stor press på oss idag att leverera högsta betyg, ständigt prestera och med stor utseendehets. Vi behöver bryta det i grunden och ge förutsättningar för att alla unga ska få vara sig själva, utan stress, press och normer som begränsar. Din skolgång ska inte präglas av dina vårdnadshavares ekonomi. Skolan ska aldrig göra skillnad på elev och elev beroende på om du har råd att följa med på skolresa eller delta i fritidsaktiviteter.

Unga Feministers skola har sin utgångspunkt i en normkritisk pedagogik och förhållningssätt genom såväl lärarledd undervisning, skolbyggnad till elevhälsan för att ge alla unga möjlighet att utvecklas till och få vara den du faktiskt är utan begränsande normer.

Unga Feminister arbetar för:

  • EN NORMKRITISK OCH ANTIRASISTISKT SKOLGÅNG

    Alla elever ska ha en inkluderande och trygg skolgång. Unga Feminister vill att utbildningen ska utgå från en normkritisk pedagogik med antirasistiskt perspektiv. Idag begränsas många unga av de normer som präglar vårt samhälle, det kan handla om heteronormen, vithetsnormen eller cisnormen. Elever som inte tillhör rådande normer blir utsatta för trakasserier, ifrågasättande, nedvärderande av sig själv och i värsta fall våld. Det handlar om att skolan inte ska reproducera stereotypa föreställningar kring kön, könsidentitet, sexualitet, etnicitet, ålder och normbrytande funktionsvariationer.

    Ett övergripande, normkritiskt perspektiv i undervisningen, elevhälsan och annan skolpersonal. Unga Feminister vill att all skolpersonal ska vara utbildade i normkritik och hur de ska tillämpa det på sitt skolområde – om det såväl handlar om undervisning, administration eller bemötande inom elevhälsan.

  • ANALYS AV LÄROMEDEL UR ETT FEMINISTISKT OCH ANTIRASISTISKT PERSPEKTIV

    En normkritisk skola med antirasism i fokus handlar också om att läromedel behöver analyseras utifrån vem som får stå i centrum och vems historia som berättas. Exempelvis ser vi att minoriteters historia hamnar i skymundan och att det genom läromedel reproduceras fördomar och rasism. Unga Feminister vill att Sveriges rasistiska historia ska ta större plats i historielektionerna. Genom att inkludera Sveriges koloniala historia och del i slavhandeln, diskrimineringen mot samer och kolonisering av Sápmi, diskriminering och utnyttjande av judar och involvering i andra världskriget, diskriminering av romer och att ha introducerat rasbiologin till omvärlden får eleverna en mer verklig historiebeskrivning om Sverige och Europa. Unga Feminister vill att läromedel ska analyseras ur ett feministiskt och antirasistiskt perspektiv.

  • UTÖKAD OCH UPPDATERAD SEXUALUNDERVISNING PÅ SCHEMAT

    Genom en normkritisk pedagogik kan vi också arbeta förebyggande med att motverka skadliga maskulinitetsnormer som tar sig uttryck i våld och maktutövande. Vi behöver agera innan det har hänt och ifrågasätta de destruktiva maskulinitetsnormer som gör alla, oavsett kön, en del av bevarandet av ett patriarkalt samhälle vilket alla påverkas negativt av. En stor del av det normkritiska arbetet ska avspeglas i sexualundervisningen. Sexualundervisningen ska inte reproducera idéen om exempelvis tvåköns och heteronormen, utan spegla en bild av hur verkligheten ser ut. Samtycke och sexuella rättigheter ska ligga som grund för all sexualundervisning. Vi vill att undervisningen ska vara rättvis och tillgodose hela klassrummet. Sexualundervisningen ska vara likställd med andra läroämnen och finnas med tydligare i läroplanen och i lärarutbildningen.

  • ALLA BARN HAR RÄTT TILL EN SKOLGÅNG – SKOLAN SKA VARA EN FRISTAD

    Varje barn har rätt till utbildning, det framgår i artikel 28 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Tyvärr är inte det en verklighet för många barn i Sverige. Skolan ska vara en fristad. Barn som lever som gömda eller papperslösa vågar inte gå till skolan av rädsla för att bli upphämtad och utvisad. Vi vill att Sverige lever upp till FN:s konvention om barnets rättigheter, oavsett om barnet lever som papperslös, utsatt EU-medborgare eller asylsökande ska den ha tillgång till utbildning.

  • INFÖR DISKRIMINERINGSOMBUD OCH STÄRK ARBETET MOT DISKRIMINERING PÅ SKOLAN

    Ingen ska behöva känna sig otrygg i skolan. Trots det så ser vi att verkligheten för många elever är att de möter kränkningar och trakasserier i skolan. Vi tror på att arbeta förebyggande för en inkluderande skola genom exempelvis normkritisk pedagogik – men ser också ett behov av att elever vet var de kan vända sig när de har blivit diskriminerade.

    Unga Feminister vill därför att varje skola ska ha ett diskrimineringsombud som hjälper elever som känner sig diskriminerade och med ansvar att aktivt implementera och följa upp skolans likabehandlingsplaner. Alla skolor ska upprätta likabehandlingsplaner med aktiva strategier, uppföljningsarbete och målinriktat för att förebygga diskriminering och hjälpa de som blivit utsatta.

  • INKLUDERA KUNSKAP OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I LÄRAR- OCH REKTORSUTBILDNINGEN

    Vi ser att arbetet med mänskliga rättigheter är eftersatt i skolan. Trots att det står i skollagen att skolan ska arbeta med mänskliga rättigheter så är det bara en av fem unga som vet om sina rättigheter. Unga Feminister vill stärka arbetet med mänskliga rättigheter i skolan och för att det ska vara möjligt behöver de som lär ut också ha kunskap om detta. Därför vill Unga Feminister att kunskap om mänskliga rättigheter samt normkritisk och genusmedveten pedagogik ska vara en del av lärar- och rektorsutbildningarna.

  • LÄXFRI SKOLA FÖR JÄMLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR

    Vi behöver ha en ny syn på skolan och vi tycker det är dags att utmana läxorna. Att den svenska skolan har fallande resultat i PISA-undersökningar ser vi som en effekt av att fler unga idag mår psykiskt sämre. Unga Feminister menar att läxor skapar ojämlikhet, som ofta förutsätter att du får hjälp hemifrån. Barn och unga som lever i utsatta hemförhållanden eller med vårdnadshavare som inte har möjlighet att tillgodose eleven med läxhjälp hamnar ofta efter i skolan och/eller får en mer stressad tillvaro. Det skapar psykisk ohälsa.

    Vi ser också att många unga lever i en stressad tillvaro där höga prestationskrav skapar psykisk ohälsa. Genom att minimera de faktorer som utgör höga stressnivåer skapar vi en likvärdig och stressfri skola och utbildning, som ger eleven möjlighet att utvecklas i sina egna intressen. Unga Feminister vill istället fokusera på studiehjälp för att nå de elever som behöver extra stöd i studierna. Studiehjälpen skapar möjlighet för elever som annars skulle hamnat efter eller inte kunnat få hjälp hemifrån, att få hjälp i lärarledd miljö. Skolmiljön ska vara språkligt tillgänglig för elever samt föräldrar och/ eller vårdnadshavare.

  • TILLGÄNGLIG SKOLMILJÖ

    Många av Sveriges skolor är inte fysiskt tillgängliga för alla. Det går inte att ta sig in i var femte grundskola om du inte kan gå i trappor, vilket kan vara svårt om du till exempel använder rullstol. Dessutom saknar var tredje skola utrymningsplan som innefattar rullstolsanvändare . Det tycker vi i Unga Feminister är fel. Vi vill att alla skollokaler, inklusive avslappnade rum för raster och vila, ska vara både stimulerande och tillgängliga för alla.

  • STÄRKT ELEVHÄLSA GENOM NORMKRITIK OCH FLER KURATORER

    Många unga mår dåligt idag, det är framförallt unga HBTQ+personer och särskilt transpersoner. Vi tror att en förutsättning för att du ska kunna göra bra ifrån dig i skolan är att du mår bra psykiskt. Vi vill att det på varje skola ska finnas en kurator, sjukskötare, specialpedagoger och skolläkare – viktiga förutsättningar för en inkluderande skolundervisning och miljö.

    Genom att skapa större möjligheter för unga att kunna tala om sin psykiska ohälsa, kan vi snabbare arbeta för ett tryggare och mer jämlik skolgång. Genom att kuratorer finns tillgängliga i skolan får elever som hemifrån lever i direkt eller indirekt våldsutsatta förhållanden, som våld i nära relationer eller våld och förtryck i namn av heder, snabbt stöd och hjälp från vuxenvärlden att få en bättre tillvaro och framtid. Unga Feminister vill stärka elevhälsan och göra den mer tillgänglig genom er kuratorer och ett mer normkritiskt bemötande inom elevhälsa.

  • BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LANDSBYGDEN

    Ekonomiska faktorer och minskade elevunderlag leder till att fler skolor läggs ner på glesbygden. Kommuner behöver därför mer rättvisa resurser då inte enbart tätort samt storstad ska premieras. Det finns många negativa effekter av att skolor läggs ner, bland annat blir dagarna längre för eleven eftersom att det är längre restid till skolan och mindre lönsamt med samhällsservice och fritidsaktiviteter i området vilket gör att utbudet minskas. Familjer kanske väljer att flytta – en negativ cirkel som Unga Feminister vill bryta. Därför vill Unga Feminister förstatliga skolväsendet för att ge en rättvis ekonomisk fördelning oberoende av skolans geografiska läge. Detta skapar en mer rättvis arbetsplats för både elever och lärare.

  • HÖJD KOMPETENS KRING NORMBRYTANDE NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSVARIATIONER OCH AFFEKTIVA SJUKDOMAR

    Det är skolans ansvar att tillgängliggöra lärande och bildning för alla elever. Specialpedagogers och lärares stöd i skolarbete och planering behöver anpassas efter elevens behov och ska inte bara baseras på diagnoser. Unga Feminister vill se ökade kunskaper om neuropsykiatriska normbrytande funktionsvariationer och om affektiva sjukdomar bland skolpersonalen – särskilt behöver kunskaperna öka om hur neuropsykiatriska normbrytande funktionsvariationer yttrar sig hos tjejer och ickebinära så att alla kan få likvärdigt stöd.

  • REFORMERA DET ”FRIA” SKOLVALET

    Unga Feminister vill betona vikten av att ge alla elever jämlika förutsättningar i livet. För att uppnå detta måste skolan reformeras i grunden så att socioekonomiska och geografiska ojämlikheter suddas ut.

    Unga Feminister vill därför att det fria skolvalet ersätts med en ny modell för grundskolan där elevsammansättningen tar hänsyn till en socioekonomisk variation med geografiska förutsättningar, att den nya modellen ska vara reglerad nationellt för att skapa jämlikhet över landet och att huvudmannaskapet för skolan flyttas från kommun till stat. Unga Feminister vill därtill verka för att en modell för antagning till gymnasieskolan som skapar en elevsammansättning där socioekonomisk variation tas i beaktande.

  • SAMTLIGA GYMNASIEPROGRAM SKA GE HÖGSKOLEBEHÖRIGHET

    Den  socioekonomiska bakgrunden bland elever i högre utbildningar riskerar att hämma en jämlik samhällsutveckling. Alla måste ges möjligheten att utifrån sin egen föränderliga livssituation få hålla valet öppet mellan praktisk eller teoretisk utbildning. Det är därför viktigt att inte skapa onödiga hinder för elever att byta inriktning eller att välja högskolestudier i ett senare skede i livet. Unga Feminister vill därför verka för att samtliga gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet.

  • STÄRKT ELEVRÄTT – FRÄMJA ELEVERS ORGANISERING

    Elever behöver ett stärkt inflytande i skolans verksamhet inte bara för att utveckla elevers och pedagogers gemensamma arbetsklimat inom skolan, utan också för att uppmuntra en utveckling av elevers kunskaper i demokratiska processer. Unga Feminister vill därför att rektorer ska främja elevers rätt till fri organisering i exempelvis elevkårer och att detta ska kompenseras i tid och ledighet i enlighet med skollagen. Vi vill att det i skollagens kapitel 4, § 9, inskluderar elevkårer i beskrivningen av elevers inflytande. Rektorsutbildningen ska inkludera utbildning i elevrätt och elevers organisering, och att elevskyddsombud ska finnas på varje skola.

  • MOTARBETA ORDNINGSOMDÖMEN

    Skolan har till uppgift att skapa villkor som garanterar alla elevers lika värde och ge varje elev möjlighet att utveckla självständighet och att uppnå sin fulla potential i sin egen takt och på sina egna villkor. Ordningsomdömen tenderar att hämma elever snarare än att stötta och är därmed inte förenligt med en feministisk politik. Relationen lärare-elev i ett enskilt fall säger inget om en elevs generella samarbetsförmåga i en framtida jobbsituation. Unga Feminister vill därför motarbeta införandet av ordningsomdömen.

  • HUMANKUNSKAP SOM ÄMNE

    Vad vi än sysslar med i framtiden kommer alla att interagera med andra människor, att förstå hur och varför andra, och vi själva, tänker och agerar som vi gör är därför en av de viktigaste kunskaperna en kan ha med oss i livet. Därför vill Unga Feminister se att humankunskap blir ett ämne som finns på schemat från lågstadiet. Likt natur- och samhällskunskapen ska humankunskapen kombinera fler olika ämnen och lära ut om psykologi, sociologi, genusvetenskap, antropologi och kulturstudier.

  • KOSTNADSFRI FRUKOST UNDER SKOLTID

    Frukost anses vara den viktigaste måltiden under dagen då den har visat sig ha särskild betydelse för hur väl en orkar prestera under dagen. Flertalet studier har visat att att skolelever som slarvar med frukost och lunch har svårare att följa med i undervisningen, samt att det finns ett signifikant samband mellan elevers frekvens av frukostätande och deras prestation mätt i betyg. Vi menar på att skolan har ansvar att erbjuda en miljö i vilken elevernas lärande prioriteras och därför också att de kan ta till sig undervisningen på bästa sätt. Genom att erbjuda kostnadsfri frukost under skoltid ges alla elever lika förutsättningar att ta till sig undervisningen och orka med skolarbetet. Unga Feminister vill därför införa kostnadsfri frukost under skoltid.

  • INFORMATION OM PSYKISK OHÄLSA I SKOLAN

    Idag lider många unga av psykisk ohälsa. Ångest är utbrett bland skolungdomar och ofta beror det på stress relaterat till skolarbete och deadlines. Vi i Unga Feminister vill att information om psykisk ohälsa ska vara en naturlig del av undervisningen. Att få information och kunskap om psykisk ohälsa är det första steget till att kunna inse att en lider av det och få hjälp. Vi ser att elevhälsan borde involveras i detta och det kan även vara dem som informerar om det. Många unga mår dåligt men vågar inte få hjälp och när/om de väl gör det så vet de inte vart dem ska söka sig. Elevhälsan ska finnas tillgänglig för dessa elever men andra alternativ ska också informeras om ifall att en elev inte känner sig bekväm att få hjälp inom skolan.

  • SAMTLIGA UNDERVISNINGSLOKALER I ANSLUTNING TILL SKOLAN

    Somliga år med särskilt stora barnkullar kan skapa brist på undervisningslokaler i skolorna runtom i landet, och därmed ett behov för inhyrning av ytterligare lokaler. Skolor väljer därför i första hand att hyra specialsalar såsom slöjd- och gymnastiksalar, men även matsalar, som ibland är belägna på ett stort avstånd från skolans övriga lärosalar. Detta menar vi på skapar sämre förutsättningar för personer med normbrytande funktionsvariationer att följa undervisningen. Återförsäljare av modulsystem i syfte att nyttjas som extra lärosalar använder sig dessutom inte sällan av termen “kostnadseffektivitet”, något som vi menar aldrig får stå i vägen för tillgänglighet. Unga Feminister vill därför att samtliga undervisningslokaler ska ligga i anslutning till skolan, för att skapa lika förutsättningar för alla elever och alltid låta tillgänglighet gå före kostnadseffektivitet eller konkurrenskraft.

  • RÄTT TILL MODERSMÅL OCH TECKENSPRÅK SOM MODERSMÅLSUNDERVISNING

    Ett barns modersmål har stor betydelse för dess språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger även bra förutsättningar för att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen. De elever som studerar sitt modersmål har även generellt bättre betyg i alla skolans ämnen. Vi i Unga Feminister ser därför att skollagen kring modersmål bör utvecklas till att innefatta även teckenspråk. De barn som använder det hemma eller i vardagen bör få samma möjlighet att läsa det språket i skolan som andra språk. Vi anser även att  bestämmelserna kring modersmålsundervisning bör ändras till de bestämmelser som gäller för nationella minoritetsspråk för alla elever, det vill säga att undervisning sker även om det är mindre än fem elever som vill läsa språket. Eleven ska inte heller behöva ha grundläggande kunskaper i språket för att ha rätt till undervisning.

  • HÖJ ANSLAGEN TILL FOLKHÖGSKOLOR

    Unga Feminister gillar bildning, och vill att alla som vill studera ska ha möjlighet att göra detta. Folkhögskolor är ett viktigt alternativ till vidare studier vid universitet. De erbjuder ett bredare utbud av studier, både sett till innehåll och metoder. Idag delar alla folkhögskolor på samma anslag. Det motverkar uppkomsten av nya skolor, då det per automatik innebär att de redan befintliga folkhögskolorna får mindre. För att tillgängliggöra folkhögskolor för fler vill Unga Feminister höja det generella anslaget till folkhögskolor samt anslagen från den specialpedagogiska myndigheten. På så vis ökar vi utbudet av såväl folkhögskolor och dess utbildningar, samt stärker möjligheten för personer med normbrytande neuropsykiatriska funktionsvariationer att studera vid en folkhögskola.

  • ALLA ELEVER SKA HA TILLGÅNG TILL ETT BEMANNAT SKOLBIBLIOTEK

    I skollagen står det sedan 2010 att alla elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Tyvärr är inte det här något som efterföljs av alla skolor i Sverige. Unga Feminister ser att tillgången till ett bibliotek på skolan är en viktig förutsättning för att kunna ta till sig ny kunskap och lärdomar. Både skönlitterära och fackliga böcker är viktiga för en elevs skolgång. Vi ser även att det är viktigt att skolbiblioteken är bemannade av personal som kan guida eleverna till litteratur som de letar efter. Därför verkar vi för att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

  • ← TILLBAKA