VÅRA PRIORITERADE OMRÅDEN

Unga Feminister vill fokusera på politiska områden som berör ungdomar i vardagen, sådant som vi själva har erfarenhet av.
Därför har vi valt ut följande tre fokusområden som vi anser bör prioriteras särskilt inom politiken.

 

UTBILDNING

Skolan är elevernas arbetsplats. Skillnaden är att det under hela grundskolan är obligatoriskt för alla att gå till skolan. Det går inte att sluta på samma sätt som det går att sluta på ett arbete. Därför är det viktigt att skolan fungerar för alla elever, oavsett förutsättningar.

En skola tillgänglig för alla

I utbildning är språket en viktig faktor. Det är allmänt känt att språk och vältalighet är maktmedel. Vi kan se att många elever har svårt att komma till sin fulla rätt i skolan då de inte har givits de förutsättningar som de borde ha rätt till för att behärska svenskan.

Unga Feminister vill att skolan i större utsträckning ska erbjuda undervisning i svenska som andra språk och modersmålsundervisning till elever som själva, eller vars föräldrar, invandrat till Sverige. Det eftersom en av de viktigaste förutsättningarna för att lära sig ett nytt språk är att behärska sitt eget, både i tal och skrift. Språk är en viktig nyckel till integration och det är viktigt att alla ges tillgång till språket.

Skolan ska erbjuda läxläsning som ett alternativ till att studera hemma. Skolresultaten ska inte behöva påverkas av elevens hemförhållanden utan ens vilja och engagemang att inhämta kunskap. Dessutom ska skolan inte bara erbjuda ett rum till läxläsningen utan även ha engagerade lärare som har kompetens och deltar aktivt i läxläsningsprocessen, utöver den dagliga, lärarledda undervisningen.

Tillräckligt stöd ska även finnas för de som på grund av andra skäl, exempelvis dyslexi, dyskalkyli eller hörselnedsättning, har svårare att tillgodogöra sig undervisningen.

Unga Feminister anser att skolan ska hålla en jämn kvalitetsnivå oavsett vilken kommun eller vilken del av kommunen den tillhör. Vi vill ha en skola som är fysiskt, psykiskt och språkligt tillgänglig för alla för att säkra att alla elever får en likvärdig utbildning.

Synlig och tillgänglig skolhälsa

Skolhälsan har en oerhört viktig roll i skolan. Vi ser idag en skola där kuratorer, skolsköterskor och skolpsykologer existerar rent fysiskt, men inte alltid är synliga eller tillgängliga för eleverna. Ofta är eleverna oinformerade om möjligheten att få hjälp av skolhälsan, vilket gör att problem som skulle kunna fångas upp i tidigt stadium istället utvecklas till allvarligare ohälsa. Många gånger saknar skolhälsovårdspersonalen dessutom HBTQ-kompetens vilket gör att de i praktiken inte kan vara till stöd för alla elever. Detta är allvarligt eftersom HBTQ-identifierade unga är en grupp som löper större risk att utveckla psykisk ohälsa än andra. Unga Feminister vill att alla elever ska ha möjlighet till stöd från en kompetent skolhälsa, och vara medvetna om vart en ska vända sig för att få detta stöd. Eftersom många inte vågar söka sig aktivt till skolhälsan, även när de behöver hjälp, behöver strategier utvecklas för att skolhälsan regelbundet ska kunna följa upp samtliga elevers fysiska och psykiska hälsa.

Normkritik i skolan

Många av samhällets normer förs vidare i skolan eftersom det är där många ungdomar finns och möts. Redan i tidig ålder placerar det normativa tänkandet in människor i kategorier som vi kanske inte känner oss hemma i. Det finns förväntningar på att vi ska leva enligt mönster som vi kanske inte är bekväma med, och att bryta mot normen kan leda till utanförskap. Därför tycker vi i Unga Feminister att det är viktigt att bryta det rigida, normativa tänkandet tidigt. En skola med genuspedagogik ger människor förutsättningar att utveckla och leva ut hela sin identitet. I Unga Feministers vision om normkritisk undervisning ingår en aktiv utlärning av verktyg för att kritiskt granska samhälle och media ut ett genus- och intersektionellt perspektiv. Ett övergripande, normkritiskt perspektiv i undervisningen skulle integrera dessa perspektiv som en del av människors vardag, och därmed skapa en öppnare skolmiljö där normbrytande tankar och uttryck tillåts. Unga Feminister vill även att undervisningen ska innefatta en normkritisk och HBTQ-medveten sexualundervisning för att motverka stereotypa föreställningar om sex och samlevnad.

Vi vill att alla skolor ska ha en handlingsplan för arbetet med HBTQ-frågor som bör godkännas av skolverket. Arbetet med HBTQ-frågor bör integreras med övriga antidiskrimineringsplaner, och fokus ska vara på förutsättningar för att planerna ska kunna följas upp i den faktiska verksamheten.

Förbättringar i skolbespisningen

Unga Feminister anser att elever som har valt en vegetarisk eller vegansk kost, liksom andra med specialkost, ska erbjudas ett fullvärdigt och näringsriktigt alternativ till ordinarie skolmat. Skolan ska också erbjuda alla elever möjlighet till skolserverade mellanmål. Hungriga elever gör sällan bra ifrån sig! 

Dessutom bör skolbespisningen servera enbart vegetarisk mat minst en dag i veckan för att uppmärksamma fördelarna med köttfri kost, som exempelvis minskad klimatpåverkan. Vi i Unga Feminister vill också att hemkunskapsundervisningen ska ha stort fokus på vegansk och vegetarisk matlagning, för att främja kunskapen om alternativ kosthållning.

Det är viktigt att inte glömma bort att skolan är en inkörsport till resten av livet. Går det bra i skolan så kan det även bli lättare att klara sig sedan.
 

KULTUR, IDROTT OCH FRITID

Kultur, idrott och fritid är något som alla barn och ungdomar berörs av – oavsett om det handlar om avsaknad, vantrivsel eller någonting som ses fram emot. Därför har vi jobbat fram ett antal punkter som vi i Unga Feminister anser särskilt viktiga.

En tillgänglig och avgiftsfri kollektivtrafik

För att kunna ta sig till en fritidsaktivitet eller hälsa på vänner är det många som är i behov av att bli skjutsad med bil av föräldrar och anhöriga. Detta på grund av att kollektivtrafiken på mindre orter ofta är otillgänglig både rent tidsmässigt och geografiskt. För andra är det svårt att ta sig någonstans efter skoltid på grund av familjens ekonomiska situation.

Unga Feminister anser att en kollektivtrafik som är tillgänglig och avgiftsfri gör att fler får tillgång till en meningsfull fritid, samtidigt som det blir en mindre påfrestning på miljön. Att satsa på kollektivtrafik, även på mindre orter, är något som alla kan vinna på i längden.

Kultur, idrott och fritid för allas plånböcker och förutsättningar

Alla barn och ungdomar ska ha rätt till en meningsfull fritid, oavsett vårdnadshavarnas ekonomiska förutsättningar. Det ska inte behöva kosta flera tusenlappar att syssla med det en tycker om. Oavsett om du bor i storstad eller glesbygd ska det finnas saker att göra på fritiden.

Unga Feminister tycker att alla kommuner ska erbjuda verksamhet med varierad aktivitet, både av kulturell och sportslig karaktär. Ungdomsgårdar är en bra väg att gå, så länge allas behov tillgodoses i största möjliga mån. Huvudsaken är att det finns alternativ att tillgå för alla och att de som behöver stöd, fysiskt, psykiskt eller språkligt, ska få det.

Normkritik inom kultur, idrott och fritid

Att få hålla på med det en allra helst vill är inte alltid något självklart. För många är det svårt att bryta normer gällande olika idrotter, konstformer och intressen. Det blir inte lättare av att många vuxna inte ser vilka normer som råder, och därmed hämmar en normkritisk utveckling av barn och ungdomars fritid. Det handlar inte om att tvinga någon att göra något den inte vill, utan om att öppna upp för möjligheten att våga göra något som en alltid har velat göra.

Eftersom alla är olika med olika intressen vill vi i Unga Feminister att det ska finnas möjlighet till aktiviteter av blandad karaktär. Både kultur och idrott ska finnas tillgängligt och ingen ska behöva välja aktivitet utifrån den rådande normen. För att uppnå detta krävs mer utbildad fritidspersonal, tränare, musiklärare och så vidare, som har kunskaper om normer och hur de bryts. Att som vuxen ansvarig vägra någon att delta i en aktivitet på grund av exempelvis kön, sexualitet eller funktion, måste ses som oacceptabelt.

Alkohol- och drogfria platser för ungdomar att vistas på utanför det kommersiella samhället

Unga Feminister uppfattar att det saknas platser där ungdomar kan få umgås med varandra kravfritt på fritiden. Många ungdomsgårdar har en lite yngre målgrupp och de alternativ som återstår innebär ofta dyra cafébesök, inträde till konserter och biografer, shopping och så vidare. Som ung kan det kännas svårt att hitta en plats för gemenskap som inte kräver pengar i gengäld.

Även lite äldre ungdomar ska ha rätt till platser att umgås på utan att det ska behöva kosta eller att alkohol eller andra droger ska vara inblandade. Unga Feminister vill därför öppna för fler möjligheter till aktiviteter och arrangemang bortom konsumtionssamhället och alkoholkulturen för alla de som inte längre är barn, men inte heller helt vuxna.
 

PSYKISK HÄLSA

Psykisk ohälsa ökar generellt bland unga. Det är inte konstigt med tanke på vilka livsvillkor vi växer upp under idag. Det har blivit svårare att få trygg anställning och bostad. Samtidigt sköljer stressen över utseende, socialt liv och karriär emot oss varje dag genom medier som det är svårt att värja sig emot.

Olika diskrimineringsgrunders påverkan på psykisk hälsa

Förutom den generella ökningen går det att se samband mellan hur stor risk du har att drabbas av psykisk ohälsa kopplat till din identitet. Personer som tillhör en grupp med risk för diskriminering har även en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Det kan handla om att ditt kön, könsidentitet/uttryck, sexuella läggning, ålder, fysiska/psykiska funktionalitet, etnicitet, religion eller ekonomiska/sociala status går utanför normen.

Normkritiskt förhållningssätt

Unga Feminister tror att en stor del av lösningen för att minska risken för utanförskap och psykisk ohälsa ligger i ett normkritiskt perspektiv. Ett normkritiskt perspektiv innebär en kunskap om hur normer fungerar uteslutande och att fokus sätts på normer som problematiska, istället för den som bryter mot dem. Denna medvetenhet om våra olika positioner i relation till våra identiteter behöver genomsyra alla samhällets institutioner, allt ifrån skolan, allmänvården, psykiatrin till myndigheter.

Förbättrad HBTQ- och genuskompetens i vård av transpersoner

En grupp i samhället som har ökad risk för psykisk ohälsa är transpersoner. I vården av transpersoner finns många åtgärder som skulle kunna vidtas för att förändra den situationen. Innan en könskorrigering beviljas måste personen genomgå en omfattande psykiatrisk utredning. Många vittnar om att stereotyper kring könen präglar utredningen. Personer delaktiga i utredningsprocessen kommenterar inte sällan personens utseende där attribut som kopplas till det upplevda könet uppmuntras, medan sådant som anses typiskt för det biologiska könet ifrågasätts.

Unga Feminister anser att vården av transpersoner inte får präglas av en normativ syn på kön, då många transpersoner varken kan eller vill passa in i en snäv mall för man respektive kvinna. Då inte alla personer uppfattar sig som man eller kvinna anser vi dessutom att ett tredje juridiskt kön bör erkännas.

Rätt till vård och stöd för asylsökande och papperslösa

Två andra utsatta grupper är asylsökande och papperslösa. Att vara asylsökande innebär att söka uppehållstillstånd på grund av att ha flytt från sitt hemland. Att vara papperslös innebär att vistas i ett land utan tillstånd efter att ha fått avslag på sin asylansökan eller för att en av något skäl inte kan söka asyl.

Att vara asylsökande eller papperslös är en situation som medför stor stress och andra psykiska påfrestningar. Många har flytt från krig och/eller förföljelse och bär på traumatiska minnen. Därför anser Unga Feminister att asylsökande och papperslösa ska ha rätt till psykiatrisk vård på samma villkor som svenska medborgare. Vi anser vidare att personer som riskerar förföljelse i sitt hemland på grund av vad som klassas som diskrimineringsgrunder i Sverige ska ha rätt till asyl. En person som genom sin normbrytande identitet riskerar att få sin frihet begränsad ska alltid ha rätt till uppehållstillstånd i Sverige.

Utökad kunskap om våldtäkt och dess konsekvenser

Ett utbrett problem bland unga är sexuellt tvång. Så många som var tionde högstadieelev uppger att de har tvingats eller övertalats till penetrerande sex. En vanlig föreställning om våldtäkt är att det sker genom överfall och att våld är inblandat. En övervägande majoritet av alla våldtäkter sker dock i hemmet, av en anhörig, och involverar inte alltid fysiskt våld. Att bli tvingad till sex, vare sig det är genom ord eller våld, är våldtäkt. 

Sexuellt tvång är aldrig försvarbart, oavsett den utsattes promillehalt, klädsel eller relation till förövaren. Det finns helt enkelt inte någon ursäkt för att inte respektera den andras vilja. Personer drabbade av våldtäkt ifrågasätts ofta av såväl omgivning som rättsväsendet på grund av tidigare nämnda orsaker. Även den drabbades reaktioner under och efter våldtäkten påverkar hur den uppfattas. Det finns en förväntning att den drabbade ska göra fysiskt motstånd, trots att en vanlig reaktion på övergrepp är att bli paralyserad. Efter övergreppet antas personen ha fått hela sitt liv förstört, men både de första reaktionerna och hur den utsatta beter sig efteråt är individuella och ska inte påverka bedömningen av brottet. En person som redan utsatts för ett brott som innebär stress och ofta leder till psykisk ohälsa ska inte dessutom behöva leva upp till den typiska offerrollen för att bli trodd och respektfullt bemött.