GLES- & LANDSBYGD

GLES- & LANDSBYGD

Unga vill utvecklas och forma sina egna liv. Oavsett var en bor ska en ha tillgång till vård, kunna koppla upp sig på internet, utbilda sig och få jobb. Unga Feministers gles- och landsbygdspolitik utgår ifrån en intersektionell analys där staden är norm och glesbygden avvikande. Politiska beslut utgår ofta från en urban norm. Detta innebär att besluten inte kan appliceras på eller är dåligt anpassade efter förutsättningarna som råder på landsbygden bland annat vad gäller arbetsmarknaden, ekonomin och välfärden. Människor som bor på landsbygden får sämre samhällsservice och har sämre demokratiska möjligheter. Politiken behöver vara anpassad efter förhållandena där den ska användas, och därför krävs mer lokalt självstyre.

Exploateringen av norra Sverige måste upphöra, och i synnerlighet den av Sápmi. Staden kan inte rädda landsbygden – men staden kan sluta utarma landsbygden på resurser. Härifrån kommer grunden till våra hus, middagens potatis eller stålet i våra bilar. Det är ett statligt ansvar att ge rimlig samhällsservice i hela landet. Politik som gynnar glesbygden är jämlikhetspolitik eftersom det utjämnar makt mellan människor och banar väg för ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Unga Feminister vill ha en levande landsbygd.

UNGA FEMINISTER VILL:

UTVECKLAD INFRASTRUKTUR OCH TRAFIK

Tillgängligheten till hela Sverige byggs genom en mer utbyggd tågtrafik och framförallt i Norrlands inland. På glesbygden begränsas många genom en otillgänglig och osäker kollektivtrafik. Därför vill Unga Feminister verka för en förstärkt och fungerande kollektivtrafik genom att bland annat öka mängden busshållplatser, täta tidtabellerna samt göra den gratis. Detta är extra viktigt på glesbygden då det ofta är mer biltätt och kostnaderna för längre resor med kollektivtrafiken är dyrare.. Unga Feminister vill försäkra sig om att barn och unga kan ta sig säkert till och från sina sysselsättningar och fritidsintressen genom att utöka antalet säkra cykel- och gångvägar till buss- och tågstationer, men även till postlådor, återvinningsstationer och mataffärer. För att skapa förutsättningar för att kunna bo på landsbygden krävs också en säker och pålitlig snöskottning. Därför behövs en resursfördelning där kommuner som inte har möjlighet att finansiera snöskottning i hela kommunen får hjälp av statliga medel. Detta kräver också att fler laddstolpar sätts upp för att göra det möjlig att äga en elbil och använda den även på landsbygden.

FIBERNÄT I VARENDA BY

Internet bidrar till att sudda ut geografiska strukturer och gränser, men samtidigt riskerar ny teknik att skapa nya barriärer mellan de som har tillgång till det nya och de som inte har det. Tillgänglighet till ny teknik och samhällsinformation kommer att bidra till att avgöra om skillnaderna i villkor för stad och land minskar eller ökar. Målet är att ha fibernät i hela landet. Det ska vara en samhällelig rättighet att ha minst 100 Mbit/s i internetuppkoppling. Därför behöver vi öka andelen nationella medel till fibernät och sammankoppling av nätverken. Unga Feminister vill verka för att det tas fram en tydligare nationell bredbandsstrategi för genomförandet som också ser till att alla kommuner tar fram strategier och planer som innefattar hela kommunen. Det behövs ett nationellt supportkansli för de lokala fiberföreningarna, där de kan få stöd under hela processen och de resurser som krävs för att göra detta.

HÅLLBAR UTVECKLING I LOKALSAMHÄLLET

Landsbygden är oumbärlig för att kunna bygga ett hållbart samhälle och det finns stort folkligt engagemang för att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi vill ha en cirkulär ekonomi med lokala kretslopp där resurser förs tillbaka i ett omloppssystem, ökad lokal livsmedelsproduktion av livsmedel för en tryggad livsmedelsförsörjning samt att all elkonsumtion ska bli förnybar och till stor del komma från vatten, vind och sol.

RÄTT TILL KULTUR I HELA LANDET

Kultur- och föreningsliv stärker demokratin, får människor att mötas över gränserna och bidrar till framtidstro. Ett levande kultur- och föreningsliv måste byggas och upplevas av dem som finns på en plats. Det bidrar till att fler blir representerade och själva kan bli delaktiga. Unga Feministers utgångspunkt är att lokal kultur ska försvaras, få växa och kunna leva långsiktigt. För att främja kulturutbudet och skapa en tryggare samt mer tillgänglig verksamhet för utövarna vill vi öka kulturbidraget till gles- och landsbygden. Här är tillgången till lokaler viktigt, samt att resurser avsätts särskilt för lokal gräsrotskultur. Det statsbidraget till ungdomsföreningarnas lokala verksamhet måste höjas.

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRSÖRJNING PÅ LANDSBYGDEN

De senaste 20 åren har tjänster inom statlig förvaltning och statliga affärsverk centraliserats till Stockholm och kranskommunerna. Denna utveckling måste stoppas och vi behöver flytta 20 000 statliga jobb till regioner som behöver fler arbetstillfällen. Avskrivna CSN-lån i glesbygdskommuner skulle locka personal till det offentliga på landsbygden En levande landsbygd behöver lokalt företagande. Vi vill skapa regelförenklingar som gör det realistiskt att starta och driva småföretag på landsbygden vilket förbättrar möjligheterna till egenförsörjning – och skapar en levande landsbygd. Småföretag på landsbygden ska även få differentierad skatt, anpassade arbetsgivaravgifter. Utflyttningskommuner ska få lägre statlig inkomstskatt. Så gynnar vi både en lokal marknad och planeten. Småföretag på landsbygden är flexibla och anpassar sig till nya förutsättningar. Landsbygden spelar en stor roll för inkluderingen av nya svenskar. Statliga myndigheter, kommuner och idéburna organisationer ska sprida information om möjligheten till arbete och boende på landsbygden till våra nya svenskar, och skapa praktiska möjligheter för inflyttning. Vi vill även belysa de mångkulturella strukturerna i gles- och landsbygden för att alla ska vara trygga och ha möjlighet att leva kvar där.

OMFÖRDELA DEN KOMMUNALA FASTIGHETSSKATTEN PÅ GRÖN ENERGIPRODUKTION

Energi produceras ofta utanför större städer, men eftersom att energiproduktion inte kräver särskilt mycket arbetskraft bidrar de inte särskilt mycket till det lokala välståndet. Tvärtom kan de skada det när andra potentiella näringar blir lidande, vilket händer med exempelvis vattenkraftverk. Ett sätt att återföra en del av de värde som produceras till orterna där arbetet utförs är att göra så att intäkterna från fastighetsskatten på gröna elproduktionsanläggningar går till de närliggande kommunerna. Detta skulle inte bara stärka de lokala ekonomierna, utan även verka som lokalt incitament för att producera mer grön el.