Feminismen är inte död- den är högst levande, men den måste hitta tillbaka till sina rötter och sikta framåt.

Den senaste tiden har flera framstående “kulturpersonligheter” i Sverige hävdat att feminismen är död. Vissa har även lekt med tanken på att förkasta feminismen och bli kulturkonservativa hemmafruar för att trotsa “pk-feminismen” och känna sig progressiva. Det är även flera skribenter och podcast-profiler som har hävdat att feminismen har kommersialiserats och därmed urvattnats, vilket är en rimlig poäng. Idag har stora klädkedjor “feminist” tryckt på varannan tröja och allt från bilmärken till tågbolag profiterar på begreppet. I dagens debattklimat är det därför viktigt att komma ihåg vad feminism egentligen är och vilket ursprung ideologin har. Exempel på vanliga definitioner av rörelsen är: “förespråkandet av kvinnors rättigheter med utgångspunkt i jämställdhet mellan könen” (Oxford Dictionary) eller “social rörelse som kämpar för jämställdhet” (NE).

Unga Feministers och Feministiskt Initiativs ideologi är intersektionell feminism. Den intersektionella feminismen har sitt ursprung ur det akademiska begreppet intersektionalitet, som myntades av den amerikanska professorn, medborgarrättsaktivisten, och forskaren Kimberley Crenshaw. Den intersektionella feminismen belyser att det finns flera olika sorters förtryck i samhället som samverkar, varav sexism, rasism, klassförtryck, islamofobi, homofobi och funkofobi är några. Rörelsen arbetar sedan för att upplösa alla dessa förtryck. Jag hävdar att feminismen inte är död trots kommersialiseringen och den urvattning av begreppet som den har skapat, den måste bara hitta tillbaka till sina rötter och omdefiniera sig utifrån dagens politiska klimat.

En av feminismens grundfrågor är att uppmärksamma det utbredda våldet mot kvinnor och att det ska upphöra. Det är en fråga som kom högt upp på dagordningen förra ett år sedan i och med #metoo. Kampanjen och rörelsen som bröt fram belyste de sexuella trakasserierna och det sexuella våldet. Våldet som #metoo visade finns närvarande i alla yrkesgrupper, samhällsklasser, åldrar och i hela landet.  Rörelsen fick personer att avslöja sexuella trakasserier utförda av mediapersonligheter, politiker, chefer och andra personer som oftast är i maktposition. Av dessa har endast några få har lett till en fällande dom. Det här gäller personer som borde ha ställts inför rätta när brottet begicks, ofta för flera år sedan.

#metoo-kampanjen ökade medvetandet om sexuella trakasserier och de strukturer de härstammar från hos många och kan sägas vara en feministiskt revolution. Samtyckeslagen som trädde i kraft i våras är en stor feministisk framgång inom ämnet, som gräsrotsrörelser har kämpat för länge. Men vad hände sedan? #metoo-kampanjen föll i glömska under valrörelsen och därför vill vi uppmärksamma frågorna som förra höstens upprop kretsade kring- vi tänker inte låta det hamna i skuggan och lämna dagordningen.

Vi i Unga Feminister och Feministiskt Initiativ har alltid belyst det sexuella våldet som en ytterst viktig politisk fråga och har kämpat för politisk förändring för att stoppa det. Mycket som rör frågan kan härledas till normer och traditioner i samhället som kan ta lång tid att förändra, men vi anser att det går att påskynda förändringen med konkreta politiska satsningar. Ett exempel är Fi Stockholms satsningar på antivåldsprogram i skolor och tredubblat stöd till tjej och -kvinnojourer i staden. Arbetet mot sexuella trakasserier och våld är ett långsiktigt arbete men det måste tas på allvar.

Unga Feminister har utformat en sexualundervisningshandbok som är baserad på enkätsvar från ungdomar runt om i landet . Där uppgav endast 1 % att de fick lära sig om sexuella rättighet, samtycke och övergrepp. Därför vill Unga Feminister uppmärksamma sexualundervisningen som ett medel för att förebygga sexuellt våld och trakasserier. Vi vill även utöka antal timmar sexualundervisning på skolschemat. Vi anser att undervisningen bör behandla frågor som rättigheter och skyldigheter, genusnormer, mänskliga rättigheter och samtycke.

Nu har det gått ett år efter #metoo-rörelsen, som blottade den extrema tystnadskulturen kring sexuella övergrepp, och det är dags för förändring. Att kvinnor och flickor inte kan vara trygga i sin egen vardag: på skolan, på jobbet eller på gatan är ett stort problem och ett säkerhetshot om något. Det krävs stora reformer för att stoppa det sexuella våldet, därför ställer sig Unga Feminister bakom Fi:s krav för att arbeta mot sexuella trakasserier och sexuellt våld

  1. Ökad och långsiktig finansiering av jourverksamheter och skyddade boenden samt stärkt skydd för våldsutsatta, inte minst för personer i utsatthet, drogberoende, kriminalitet eller prostitution.
  2. Utbildning om våldets mekanismer för alla professioner som möter våldsdrabbade och våldsutövare, samt att utveckla det våldspreventiva arbetet och kopplingen mellan maskulinitet och våld.
  3. Ökade satsningar på utbildning om sexuella trakasserier och normkritisk pedagogik för skolpersonal. En förbättrad sexualundervisning som inkluderar kunskap om maktrelationer, samtycke och kroppslig integritet och arbete med att stärka ungas kunskaper om sina mänskliga rättigheter.
  4. Inrätta en specialiserad enhet inom polisen mot barn- och tvångsäktenskap. Förstärka polisens arbete mot hatbrott och näthat samt att inrätta ett nationellt kunskaps- och resurscenter mot sexköp och människohandel.
  5. Ökade resurser till Åklagarmyndigheten och Domstolsverket för att kvalitetshöja rättsprocessen inom sexualbrott.
  6. Stärkt vård till brottsoffer, inte minst för papperslösa. Social och ekonomisk utsatthet ska aldrig bidra till ökad risk för övergrepp.
  7. Trygga arbetsplatser genom trygga anställningar. Aktivt jämställdhetsarbete och införandet av dryga böter (i nivå med böter enligt GDPR-lagstiftning) för arbetsgivare som underlåter att agera vid sexuella trakasserier.
  8. Informationssatsningar kring samtycke och vad den nya lagen innebär.
  9. En skarp lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam och en begränsning av porr och ett förbud mot strippklubbar för trygga offentliga rum.
  10. Genom aktivt antidiskrimineringsarbete och sanktionsmöjligheter säkerställa att samhällets insatser så som LSS och Färdtjänst är trygga för såväl brukare som personal.
  11. Verka för sexuella och reproduktiva rättigheter i EU enligt svensk modell, för rätten till abort och samtyckeslagstiftning.

Alicia Nathanson Thulin

Styrelseledamot och miljöpolitisk talesperson i Unga Feminister